erfarenhet av parterapi?
Ibladn känns bara allting så hopplöst. vi sitter vid var sin dator, umgås aldrig och han bara klagar på att vi inte har sex tillräckligt ofta.. ungefär som att han sitter och spelar nördspel och asgarvar med sina internetpolare är så himla tändande då eller?
Många säger att "jamen det är väl bara att bestämma en teknikfri dag o köra på det" jovisst i drömlandet kanske det skulle gå när man har en man som är tjurskalligare än tjurskalligast:P
jag har funderat på parterapi(tänker att så förtvivlad han är när han måste lägga pengar på något som inte är kul så kanske han lyssnar bara för att han betalar för tiden eller något haha!) men frågan är ju hur man ska få honom att gå med på det.
mycket av hans anti mot omvärlden beror på den inre stressen han skapar i sig själv över att inte ha kommit dit han vill vara i livet vid den planerade tidpunkten. Han tjatar om att han vill äga sin bostad(han är amerikan och det sitter tydligen hårt det där med american dream) och att vi borde haft barn för flera år sen och att han inte har nån karriär. Han sitter på en hög sparpengar som vi skulle behöva använda i sommar för att åka o hälsa på hans pappa som är sjuk och som vi inte träffat på tre år men min man bara ser hur mycket roligt vi skulle kunna ha för de pengarna.. eller hur många procent det skulle vara av insatsen till ett hus.. helt galet.. men det är ju hans pengar(nej vi har fortfarande efter 3 år ingen delad ekonomi alls, inte ens ett matkonto-också galet tycker jag menmen) så vad gör man.
Vi var på semester på aruba i två veckor nu under vintern och det var underbart att få tillbaka min man igen när det inte fanns några datorer att sitta vid.. men så fort vi kom hem så var det samma gamla vanliga igen. ett jävla tjat om att vi har för lite sex och sen att han surar vid datorn.
så rekommendationer? kanske till och med kan tipsa om någon bra firma i Stockholm så vi kan få rätsida på det här? jag vill inte vänta mycket längre med barn men vågar ärligt talat inte satsa på det förrän vi är starkare i förhållandet.. för barn tär ju på det-det är ju ingen hemlighet:)