Förslag någon?

Tror du verkligen att din mamma skulle vilja "starta något" så att säga på sin dotters bröllopsdag? Tror du inte att hon kan hålla tyst under en dag, för din skull? Om inte annat, så kanske du kan prata med henne om det?

Min makes familj är långt ifrån troende och skräder inte orden gällande den saken. Många ur min familj, alla skulle jag nog tro, är inte heller troende. Ja, jag tror inte att någon av våra vänner är troende heller. Men vi, jag och maken, valde ändå en kyrklig vigsel och det var ingen som kommenterade den saken. Makens familj, som vanligtvist är högljudda och alltid säger precis vad dom tycker och tänker, sa inte ett ord.

Det var ju ett bröllop! Fokus ligger inte på religion en sådan dag, utan på brudparet och kärleken.

Jag är också icketroende, men accepterande av andras tro, om det så är kristendom eller någon liten hednisk församling i mitten av Afrika.

Jag tycker inte att er tro och hennes ateism ska stå i vägen för att din släkt ska få komma på bröllopet. Tala med din mor innan och be henne acceptera er tro, i alla fall för en dag. Och säg att din blivandes familj är troende, och att det vore bra om hon inte klankade ner på religion under dagen. Jag tror nog att det ska kunna lösa sig. Visa också acceptans för hennes ateism, och gör det klart för henne att ni inte försöker omvända henne, för det är säkerligen inte uppskattat.

Din släkt måste ju inte heller vara en aktiv del av gudstjänsten. När jag är på dop, bröllop eller begravning i kyrkan så tycker jag att det räcker med att jag är där, och ställer mig upp när man ska stå. Jag läser inte trosbekännelsen, och sjunger inte psalmerna. Jag vill inte ta del av tron, men visar min respekt när jag är där.

daniiel skrev 2013-06-19 13:35:51 följande:Tror du verkligen att din mamma skulle vilja "starta något" så att säga på sin dotters bröllopsdag? Tror du inte att hon kan hålla tyst under en dag, för din skull? Om inte annat, så kanske du kan prata med henne om det?Min makes familj är långt ifrån troende och skräder inte orden gällande den saken. Många ur min familj, alla skulle jag nog tro, är inte heller troende. Ja, jag tror inte att någon av våra vänner är troende heller. Men vi, jag och maken, valde ändå en kyrklig vigsel och det var ingen som kommenterade den saken. Makens familj, som vanligtvist är högljudda och alltid säger precis vad dom tycker och tänker, sa inte ett ord. Det var ju ett bröllop! Fokus ligger inte på religion en sådan dag, utan på brudparet och kärleken.augustibrud.bloggplatsen.seMan vet ju aldrig, hon är som hon är.. Jag hoppas att hon kan hålla snattran, jag kan ju försöka prata med henne... Jag får hoppas på det bästa. Tack =)   

Ursäkta det förra inlägget. Jag är ny här och jag vet inte vad det var som hände...Jag ska försöka prata med henne, vi har inte världens bästa relation hon och jag, och hon är väldigt öppen om vad hon tycker om min sambo. Ja kan hon inte hålla truten så åker hon ut.Jag respekterar att hon tycker och tänker som hon gör men hon är sådan person som tyckeroch vet bäst och andras åsikter är mindre värda..tack         

För mig är det tvärtom. Min familj är troende och min sambos familj är raka motsatsen. Jag har sällat mig till min sambos skara, så vårt bröllop kommer att bli borgerligt (men min sambo skulle kunna tänka sig att gifta sig i kyrkan eftersom "man brukar göra så"). 
Jag var rädd att min mamma och övriga familjen skulle få spader när jag berättade att vi gifter oss borgerligt, men de är faktiskt bara glada för vår skull. Så det kan gå bättre än vad man förväntar sig också  

Vi har tänkt att vi ska "strunta i kyrkan och ta med en präst ut i skogen". Braveheart-style =) Så det blir ju inget störra bröllop, det är klart mamma är glad och sådet som jag är mest rädd för är att våra mammor hamnar i diskussion eftersom jag vet att min mamma aldrig ger sig :P  Men det går säkert bra, jag får ta mod till mig och prata med henne. Jag kanske kan ta hjälp av min mormor =) 

Du kan ju strategiskt placera era mammor en bit ifrån varandra? Både under vigseln och efterföljande middag. Har du något syskon, kusin eller liknande som du står ganska nära? Då kan ju den personen isåfall få i uppdrag att hålla ett öga på din mamma. Inte som en barnvakt, men tex om personen i fråga ser att din mamma inleder en diskussion med din blivandes mamma, så kan personen snabbt kliva in om det skulle eskalera till något.

Det låter lite som att problemet inte har att göra med att din mamma är ateist och din sambos familj troende utan att din mamma (baserat på vad du skriver) är oförskämd?

På ett bröllop håller man tyst, nästan oavsett vad det gäller. Folks personliga tro är definitivt inte någonting man kommenterar, diskuterar eller argumenterar om på ett bröllop. Tycker din mamma att det är jobbigt att vara med i kyrkan så behöver hon ju inte - hon kan ju komma direkt till festen. Är det så att hon inte ens kan umgås med folk som är troende så bör hon stanna hemma.

Man kan tycka vad man vill om religion, politik och andra känsliga ämnen, men oavsett åsikt så skall man ha vett att hålla tyst när diskussionen inte passar sig.

Ja du har helt rätt "Rosorochkärlek" det är så att hon är väldigt väldigt anti och tja det ligger massa bakom, att hon är rabiat ateist och min svärmor väldigt troende är bara något som känns som en krock. Mamma är väldigt anti så det sår ju orosfrön vare sig det finns orsak till oro eller ej. Jag kan ju sätta morbror på att hålla sig nära.  

Har du satt dig ner och pratat med henne om det? För det är väl det första steget jag skulle ta. Kommunikation är allt. Sen kan det inte skada att någon hjälper till och håller koll på henne under dagen.