vill vara en glad och förväntansfull brud men är bara ledsen...

Jag kan inget om själva jobb biten.

Men jag ser inte heller fram emot min bröllop.
Jag har inte planerat något än. Visst skriver jag, men har inte planarat något då jag är så sjuk.
Sen tycker jag det verkar vara krångligt juridiskt med.
Så kanske vi ställer in/skjuter upp det.

Kan ni inte skjuta upp det tills du mår bättre?
Det måste ju gå att boka om saker som ni har bokat menar jag.

Man skall ju inte må dåligt då man gifter sig. Stort lycka till. 

Kan du försöka se bröllopet som ett ljus i tunneln? Något att se fram emot? 
Och nu menar jag att du ju i så fall måste försöka övertala dig mentalt till det eftersom du ju uppenbarligen inte gör det just nu...

Min mamma dog ca 2 månader innan bröllopet.
Valet var - gräv ner oss i sorgen och ställ in. Eller försök se det som något att se fram emot, något glatt i all sorg.
Och vi valde det senare och jag har inte ångrat det en sekund...

Arbetstillfällen kommer och går, händer det inte i dag så händer det i morgon, eller nästa vecka osv.
Försök se det som en tillfällig semester (om än ofrivillig) och tänk på hur bra det faktiskt är med den extra planeringstid som du nu fick av en tillfällighet.

Allt löser sig, det kanske är drömjobbet som väntar runt hörnet  

Jag hade det likadant: jag blev tyvärr arbetslös några månader innan bröllopet. Valde att inte säga något till mina föräldrar (och svärföräldrar), berättade alltså bara för de närmsta vännerna. Detta för att jag vet att jag inte orkar med ständiga "hur går det, har du hittat nåt nytt?"-samtal.

Nu är ju din sits lite annorlunda, men jag tycker du ska göra såhär:
1) säg till folk att du inte vill prata om din jobbsituation nu. När nån frågar säger du bara "jag vill inte prata om detta just nu, jag fokuserar på bröllopet2
2) koncentrera dig på bröllopsplanering och se det som höstens höjdpunkt
3) paniksök inte jobb, skicka ett par st i veckan och ta det lite som det kommer. Det kommer att ordna sig så småningom! Det är inte lönt att söka jobb man är överkvalificerad för, företagen vill inte ha folk som är _för_ bra
4) ta hjälp av en duktig jobbcoach för peppning, stöd och strukturering av jobbsökningen

Det är många som är arbetslösa just nu, även högutbildade, så se inte arbetslösheten som ett personligt misslyckande! Det är INTE DITT FEL att du inte har ett jobb. Du är lika mycket värd fast du inte har ett jobb, värdet sitter inte i titeln som står på visitkortet!

Tack för så fina svar!

Chicita och "Likadant"- Vilka otroligt positiva, givande och kloka ord. NI har verkligen gett mig nya tankar! Från hjärtat tack! Känns som jag kunde hitta lite nya hjulspår att gå vidare i nu!

Verkligen Tack! 

Ibland behöver man bara en liten knuff för att hitta det positiva i den situation man är just nu.
Det finns nog många blivande brudar som mer än gärna skulle ta den tid du nu har fått till skänks så att säga (om man väljer att se det så, istället för att känna det där "jag är arbetslös och värdelös" som man ofta gör i början)...

Jag var en sån som såg väldigt svart på tillvaron förut. Men så hände massa negativa saker för mig, skador, arbetslöshet, smärta, uppbrott från ett långt förhållande, hotelser (fick till och med ett sånt där brev med urklippta bokstäver i brevlådan) osv osv...
Och jag kände att jag kan inte fokusera på det negativa mer. Jag kommer att kvävas under tyngden av alla bekymmer i så fall.
Så jag bestämde mig för att alltid leta efter ljusglimten.
Vad är det som är bra med den här situationen?

Tja jag har inget fast jobb längre... Jag måste till AF och bråka med dom, och jag jobbar extra (rätt mycket faktiskt). Vad är positivt med det?
Jo jag kan styra min arbetstid rätt mycket. Vill jag vara ledig någon helg så tackar jag nej till jobb helt enkelt. Jag behöver inte ansöka om ledighet, inte byta pass för att dom inte funkar osv... Jag känner det lite som att jag är min egen boss  
Jag har makten där, och trivs jag inte... jamen då går jag till något annat ställe och jobbar. Extrapersonal brukar det alltid finnas behov av.

Kolla runt med hotellen omkring dig. Kan dom kanske behöva någon receptionist ibland? Ja du är överkvalificerad egentligen... Men tänk vad bra inför nästa jobb att få ha återknytit kontakten med gästerna och få en bättre förståelse för arbetssituationen där  
Om du lägger fram det så till en arbetsgivare så tror jag att dom gärna skulle få in dig. Vilket kompetenslyft för dom liksom  

Livet är oförutsägbart. Ibland händer det tråkiga saker som kastar omkull ens tillvarao. Det händer de flesta. Du har fått gå från ditt jobb pga uppköp och inte pga inkompetens. Be om ett gott betyg och se till att ditt CV blir tipptopp. Sök inte vad som hellst och kom i kontakt med ett bra bemanningsbolag som kan headhunta åt dig. Jag sökte en tjänst på ett bolag som jag inte gick vidare på men eftersom bemanningsbolaget som jobbade med uppdraget verkligen gillade min profil så rekomenderade de mig en likadan tjänst på ett annat bolag som jag fick. Se till att sälja in dig riktigt väl hos ett bemanningsbolag eller sök upp potentiella arbetsplatser och presentera dig personligen. Men framför allt, satsa nu på ditt bröllop och njut av det, för det är du värd. Du har presterat väl hela ditt liv som du beskriver och du är helt klart värd en underbar dag såsom ett bröllop är! ditt egenvärde och din rätt till din lycka sitter inte i hur du presterar jobbmässigt. Lycka till

ts vart bor du.