Förlovning - Hur berättade ni för familj/vänner?

Min älskade gick ner på knä och överraskade mig totalt, jag hade inte en aning om att han skulle fria! Samma kväll bestämde vi datum för bröllopet ( maj är min favoritmånad). Våra familjer fick redan på det när vi på kvällen ringde runt och ropade att vi skulle gifta oss! Mamma grät och började planera bröllopet:)

Min fästman frågade mig om vi skulle förlova oss. Första gången som han frågade, så ställde han frågan så att vill du förlova dig med mig i maj? Detta var redan i mars. Då svarade jag givetvis jag. Så valde vi ut ringar tillsammans. Eller vi gick gemensamt till en guldsmed, där jag fick välja ut två olika ringar som han sedan valde mellan. Så fick jag en av de. 

Vi valde att inte säga till någon innan att vi skulle förlova oss, eller vilket datum. Kvällen då vi hade förlovat oss ringde vi till våra respektive föräldrar. Vi förlovade oss en torsdag och lyckligtvis kunde mina föräldrar köra bil upp till oss och komma och fira vår förlovning med hans föräldrar med respiktive och syskon på en förlovningsmiddag under lördagen. Den enda som inte kunde komma med så kort varsel var min syster. 

Så vi lyckades hemlighålla det. Så firade vi med en middag några dagar senare. Helt perfekta dagar. 

Sambon friade helt plötsligt en fredagkväll när vi gått och lagt oss, dagen efter hade vi planerat in middag hos sambons föräldrar. Där så sa sambon under middagen helt enkelt: ''Vi har nåt att berätta. Vi har förlovat oss!'' och så tog vi på ringarna..

Berättade inte alls. Ringarna avslöjade oss!

Hehehe, vi skickade mms till alla som behövde få veta innan Facebook... 



Båda våra familjer bor120 mil ifrån oss, så vi ville att alla skulle få veta samtidigt. Skulle bli så fel om tex hans syrra berättar för min moster i kön på ICA innan jag hunnit ringa till henne... Alla blev glada och frågade om datum för bröllopet. Ingen blev direkt förvånad. (ringen var tillfällig tills vi fått de som vi skulle ha)

1:a gången jag förlovade mig så bestämde vi oss tillsammans för det och vi tog ledigt från jobb och skola (jag gick på gymnasiet o han jobbade)  och vi berättade för våra föräldrar att vi valde en viss specifik dag och skulle ut och äta och förlova oss på egen hand. Mina föräldrar bjöd hem hans föräldrar och våra respektive syskon på en förlovningsmiddag. Vi slöt upp senare på kvällen och fick kaffe o tårta.  (gifte oss ett halvår senare) 

2:a gången var det en spontan grej, vi skojade lite om att man inte kan förlova sig så tidigt som bara några dagar efter man träffats, det vore ju befängt. Men tanken slog rot och vi sa bara "klart man kan!, vi gör det!" 
Så 10 dagar efter första dejten förlovade vi oss vid en romantisk picknick i Stockholm ute vid en slottsträdgård på Djurgården. Vi ringde o skickade sms till dom som vi ville skulle veta redan på en gång.  Jag ringde mina föräldrar ett par dagar senare då dom var utomlands. Då hade vi också bestämt datum för bröllop. 
(gifte oss 10 månader senare och har nu varit gifta i snart 10 år... ) 

Vi förlovade oss hemma hos mina föräldrar (datumet var det viktiga för oss, inte platsen) så vi gick bara in i köket hos mina föräldrar och jag höll upp handen. Kunde inte prata eftersom jag hade så mycket fjärilar i magen. Mamma började gråta och kastade sig runt halsen på mig och sambon, sedan kom pappa lunkande från köksbordet med tårar i ögonen och kramade oss båda två. 

Jag tror vi ringde sambons föräldrar och åkte förbi där senare på kvällen samma dag och visade ringarna för dem (mer kramar, dock inga tårar), sedan ringde vi närmaste släkten och berättade. 

När jag förlovade mig med mitt ex för ett antal år sedan skickade vi mms på ringarna till våra familjer, sedan blev det inte så mycket mer av det. Kändes mycket bättre att få visa ringarna, kramas och gråta några glädjetårar tillsammans den här gången :) Båda våra familjer blev superglada, det var ingen som hade väntat sig det trots att vi hade varit tillsammans i fyra år då. 

Vi sa inget till ngn.

Vi förlovade oss efter 2 år och tog på oss ringarna...sedan märkte folk det eftersom :)

vi sa det ju som itne "VI HAR FÖRLOVAT OSS!!" kanske för att vi ville dmo skulle upptäcka själv.. och dels för att ajg bara var 18. dom kanske itne skulle bli så glada. och vi hade inga planer på att gifta oss på direkten heller. vi bara sa om dom fråga eller nåt. 

Härliga historier! Idéer är alltid bra :)