Problem med barnpassning under bröllopsfesten

Jag har oxo oangagerade mor och far föräldrar. 
Hyr in en grann ungdom eller någon av gästernas ungdommar. Låt dem lära känna barnen innan så kommer det gå super bra. Låt inte detta störa Er stora dag.

Problemet är att vi gifter oss på en annan ort :/

Jag har en backup men den känns inte helt bra, dels för att min mamma inte vill det och jag kan inte rå för det. Blir bara stressad och ingen har riktigt förståelse varför jag blir det

Jag förstår att det känns tungt att aldrig få stöd av föräldrarna med barnpassningen! Det är kanske något ni behöver prata med dem om, men i så fall efter bröllopet när ni inte har tusen andra saker på gång...

Jag kan också förstå din mamma som vill vara med på sin dotters bröllopsdag.

Vi har inga egna barn, men vi hade flera barn i 3-4 årsåldern med på festen. Vi ordnade så att vi hade en barnvakt på plats under middagen och festen som hade ett rum i anslutning till festlokalen där vi hade ordnat med kritor, klistermärken, film, utklädningskläder mm. Då kunde föräldrarna släppa iväg barnen men samtidigt ha koll på dem, om du förstår hur jag menar? Det blev jättelyckat i vårt fall, barnen ville hellre vara och leka med "roliga tanten" än sitta och äta tråkmiddag med massa tal och grejer. Sen kunde föräldrarna gå och lägga dem senare på kvällen.

Kanske ni kan ha nån liknande lösning? En utomstående barnvakt (vi tog in en barnvaktsfirma eftersom vi också var på annan ort) som har koll på barnen fram till, säg 12 eller nått, i ett rum där barnen kan leka och tillåtas somna om de vill. Sen tar din mamma dem under natten när festen är slut.

även om det kan handla om att göra en tjänst när det handlar om barnpassning kan jag ändå tycka - du är den som gifter dig. DU har verkligen annat att tänka på den dagen och kvällen.  Därför tycker jag att du måste bestämma dig för hur du vill ha det och tala om det. 

Vill du att din mamma tar barnen så säg det att det faktiskt är något ni bestämt och kommit överens om  punkt och slut.  Ge inte utrymme för henne att sväva runt på annat och DU får inte heller sväva ut och ge utrymme för folk att börja bli osäker och dra tillbaka sitt löfte om att vara barnvakt. 

du är förälder, du är den som gifter dig - du måste vara den som säger sista ordet.  Såklart man måste vara överens ja - men jag tror du förstår hur jag tänker här. 

Har två personer sagt ja till uppdraget så får du bestämma dig för vem som ska ta barnen  , annars tror båda att den andra ska ta dom och det slutar med att du själv får ta ansvaret. 

Du måste vara den som har sista ordet.  Du måste säga till din mamma att du förväntar dig att hon ställer upp och att ni kommit överens om det och du måste våga lita på att hon står för sitt ord. Du ska inte vara den som frågar femtioelva gånger om hon verkligen ska ta barnen för börjar du sen prata om att anlita nån annan eller hyra in barnvakt utifrån så kommer din mamma dra sig ur. Vilket ju inte alls var meningen. 

Så andas och tänk till nu och våga släpp ifrån dig kontrollen. Prata med din mamma en gång för alla och säg att du förväntar dig att hon ställer upp. Sen är det slutdiskuterat. 

Vet inte hur gamla dina barn är men när min ena syster gifte sig så ställde vår far upp och vi syskon upp på att passa barnen. Då var deras barn 7 och 3 år och dem hade aldrig tidigare haft barnvakt. Vår lösning för att inte missa festen? Vi bäddade för dem i ett annat rum så att dem kunde läggas där och sova när det blev sent. Sen när festen drog ut på småtimmarna packade vi in två slutkörda barn i bilen. Vi höll ordning på barnen tillsammans under festen så att brudparet kunde slappna av.

Vi har en barnvakt på plats för vår 1-åring, som vi inte heller skulle släppa till nån annan än mormor och farmor annars i vanliga fall, men då det är på plats så känner vi att både vi och mormor och farmor kan ha koll ändå så det känns jätte bra för oss. Vår plan är sedan att ha henne sovande i rummet bredvid festen tills vi går och lägger oss och flyttar på henne då.

Och jag förstår att din mamma vill vara med när sin dotter gifter sig. Det händer ju bara en gång i livet