mer än hälften kommer inte!

Finns det möjlighet att bjuda in några ni ville ha där men inte kunnat bjuda?

I så fall hade jag startat telefonkedja och sett till att få dit de jag egentligen ville ha där från början.

Jag håller med föregående skrivare, finns det några andra personer du kan bjuda in med lite kort varsel? Sen är det inte meningen att du ska behöva vara ledsen och besviken innan bröllopet. Jag tycker du ska fokusera på eran dag och skippa att människor är ego och avbokar utan att tänka på konsekvenserna för er som anordnat denna dag. Dom gästerna som kommer och ni är det som är i fokus. 

Jag förstår precis hur du känner! Har en liknande situation. Många som inte en OSAde. Sitter här nu och känner nästan för att ställa in. Våra föräldrar är de enda som är riktigt glada för våran skull. Vi funderar att bara vara vi 6 och boka in oss på resturang efter en enkel vigsel. Min egen storasyster tänker inte ens komma, eftersom  vi ville ha en barnfri kväll. Hon vill nu inte komma eftersom jag då "inte vill ha mina egna syskonbarn" med.  

Förstår precis din känsla, sitter här med fyra dagar kvar av vår OSA-tid, och ser Nej efter Nej trilla in.. Väldigt tråkigt.

Vi bjöd ca 85 personer, i skrivande stund har ca 20 sagt nej och 20-30 inte svarat, men jag trodde att max kanske 15 totalt skulle säga nej...

Jag har två trista känslor:

1) min blivande make har en ganska stor släkt utan någon särskilt tight sammanhållning, vi bjöd alla fastrar/farbröder/kusiner, vilket blev den största "kategorin" av gäster, än så länge har alla av dem som svarat sagt nej, men långt ifrån alla har svarat. Vi ska gifta oss i min hemstad och de flesta av hans släkt har ganska långt att åka, men tycker det känns så dumt att fullfölja planen att gifta oss där när de inte bemödar sig att åka dit.. Samtidigt sa min blivande att han inte trodde att så många av dem skulle komma redan när vi bjöd dem, men jag trodde han överdrev.. Det värsta är kanske att vi strök bort ett gäng kompisar för att få plats med hans släkt, och det går ju inte att höra av sig nu två-tre månader efter att andra kompisar har fått sina inbjudningar...

2) jag blir så otroligt besviken på alla som osar (via en webbsida), och då tackar nej och inte ens kan bemöda sig med ett sms i stil med "tyvärr kan vi inte komma", senast för en halvtimme sedan osa:de en klasskompis till mig nej, pratade med henne senast igår i skolan, och hon kan inte ens skriva en rad på facebook om att hon inte kommer? 
Alltså visst att vi har valt att ha OSA på en weddsida, men det borde väl inte ta bort folks förmåga att kommunicera som vettigt folk?

Sammanfattningsvis hade jag räknat med en fest med ca 75 personer och landar på kanske 50, i bästa fall 60, känns som att man blir så snuvad på konfettin lixom.. :(

Vet hur det känns :( vi hade bjudit 40st, nästan alla osade JA och när det väl var dags var det endast svärfar och min ena svåger som kom. Det gjorde jätte ont ursäkterna har varit olika men ursäkten det glömde vi bort kan vi aldrig förlåta.

En lärdom av denna tråd:

Det är inte antalet gäster som gör bröllopet. Det handlar om att bjuda de som verkligen vill vara en välkommen gäst.

Blod är inte tjockare än vatten.

Fy vad tråkigt! Vilka fruktansvärt dåliga vänner och släktingar ni alla beskriver! Att folk inte kan tänka på någon annan än sig själva!

Att först OSA ja och sen ändra sig i sista stund när allt är bokat och beställt, hur kan de med?! 

Jag har också under planeringen av mitt bröllop blivit besviken på en del vänner och familj som beter sig som om det är någon jävla uppoffring att gå på vårt bröllop. Vi kommer lägga ca 550-600 kr på mat och dricka per gäst, jag hade förväntat mig lite tacksamhet över att de är bjudna (och jag är jätte tacksam för de underbara vänner och familj som har reagerat positivt och är glada att komma). 

Jag blir inte förvånad att folk är så dåliga på att OSA. Efter att vi skickat ut inbjudningarna så förväntade jag mig att vänner och familj skulle höra av sig (via SMS eller Facebook) och gratta/tacka för inbjudan eller säga något iallafall så man vet att den kommit fram. Det hade jag gjort om jag blev inbjuden till ett bröllop! En vän som jag talar med flera gånger i veckan på telefon fick jag efter två veckor fråga om inbjudan kommit fram då hon inte nämnt något, och fick då höra att hon inte visste hur hon skulle kunna ta sig till vigseln då hon inte har bil och "det säkert inte går lokal trafik dit" (vilket jag hade skrivit uppgifter om på en hemsida som hänvisades till på inbjudan för ytterligare info). 

Nä fy för egoistiska egocentriska vänner och familj! Vi klarar oss utan dem!