Vet inte om jag vill gifta mig längre

Hej,

Jag är uppvuxen med en mamma som hade en man som drack konstant.. detta ledde även till att min mamma började dricka. Det vanligaste är att de lovar att sluta och att det aldrig mer ska hända ovh de mår super dåligt över vad det har gjort.. men det håller bara ett tag.. ångesten de har skapas av deras abstinens och tyvärr tror jag inte att set kommer bli bättre om du inte sätter hårt mot hårt.. det är super tråkigt att höra eftersom att ni har barn ihop men ibland mår både barnen och du bättre isär.. en glad mamma ger glada barn, jag önskar att jag hade haft en annan uppväxt utan alkohol och nu när jag är mamma själv skulle jag inte vilja att min son ska få vara med om det..

Om jag var du skulle jag säga åt honom att skaffa hjälp annars är det DU som stoppar bröllopet och om han inte går med på det så ta byt miljö för dig och dina barn..

Hoppas allt löser sig för dig! Det är svåra beslut och ta, hoppas du har någon i din närhet som du kan prata med..

Skickar styrkekramar,

Oj vilken svår situation  Känner verkligen med dig 

Men jag håller med Maddddeeee:

Det mest kärleksfulla både mot honom, dina barn och dig själv är att du drar en gräns innan ni går vidare mot att gifta er.

Han har inte hållit vad han lovat och hur ska du då kunna veta att han ska hålla det högtidliga löfte ni ska ge varandra i vigseln?

Jag skulle råda dig att planera hur du ska ta upp det. Säg det inte när du är upprörd eller som reaktion på någon han just gjort, utan ta upp det när ni båda är balanserade och har tid på er att prata.

Börja med att förklara hur du känner det. Tala med "jag-budskap". "Jag känner det så här..." Det är avväpnande och upplevs inte som en attack.

Jag ska inte säga vad du ska säga. Men kanske är det en idé att presentera det som en chans till en ny början, inte bara för er relation utan också för honom. Något i honom vill säkert hålla löften och få kontroll på drickandet.

Men var bestämd så att han förstår att du menar allvar. Jag föreslår att du säger att om han inte tar hjälp och gör vad som behövs för att få slut på drickandet så ställer du in bröllopet. Det kanske känns obehagligt starkt (eller elakt) från din sida att säga det, men det är det inte. Det är kärleksfullt. Kärleken vill den andre väl. Det är också för barnens och ditt eget bästa. Om han älskar dig så kommer han att lyssna, även om du är bestämd. Kärleken kan vara bestämd.

Önskar dig verkligen allt gott!

Som fru till en nykter alkoholist kan jag säga som så att det kommer ALDRIG bli bättre av att du ber honom sluta

Det måste måste måste komma ifrån honom själv. Det är helt omöjligt att sluta för att någon annan vill det. Det är en allvarlig sjukdom som tar över hjärnan och även om han menar det han lovar så kommer han bryta det om skiten inte slutar fungera för honom.

Alkoholister är inga dåliga människor, såklart han är underbar, men han är sjuk och det är en progressiv sjukdom.

För din skull skulle jag ställa ultimatum att gå på 12 stegs möte. Eller ställ in och lämna honom. Ett liv med en alkoholist är inget liv. Framförallt inte för era barn.

Lycka till

Tack för era svar!! Bra och kloka råd.. men det är så svårt när vi har så mkt planerat. Både gravid och bröllop! Stora saker i livet! Det känns så hemskt. Ena stunden tänker jag att jag ska hålla ut och hoppas på bättring och i nästa stund vet jag ju tt alkohol beroende inte funkar riktigt så enkelt. Jag har lyft flera gånger med honom om den senaste kvällen nu när han luktade men han fortsätter och svära på tt han verkligen inte druckit en enda droppe. Att han ju lovat mig och inte kommer svika mig igen. Att det som hände med fyllecellen var ett återfall och snedsteg som ej kommer ske igen. Det gör mig osäker på mig själv. Är jag paranoid, inbillar mig pga oron? Men hur kunde det lukta alkohol? Han hade konstig blick och vr jättemärklig. Han säger att han var övertrött bara. Det är så mkt konstigheter så jag känner mig knäpp själv nästan.

Svårt dilemma!
Ett giftermål är ingen "mirakelkur" som lappar ihop ett trasigt förhållande. Det samma gäller barn. Har man en otroligt stark relation till varandra och många år bakom sig tror jag att man kan komma till rätta med ett nytillkommet alkoholproblem (så länge det är ett relativt nytt problem och inget som pågått lång tid).
Har man gått in i en relation där alkoholen redan från början varit ett problem så skulle jag saga att det är näst intill omöjligt att komma tillbaka på banan igen. Tyvärr.

Skulle jag vara din blivande karl så skulle jag köpa en Dräger och bevisa för dig dagligen att jag håller mig borta från spriten. Allt för att DU ska känna dig lugn och trygg med att problemen inte finns längre.

Det finns INGA ultimatum som kommer hjälpa, tyvärr. Han måste bestämma sig själv, och tro mig en alkolist "bestämmer sig" så fort det kommer en motgång, men trillar ändå tillbaka.
Det är en hjärtskärande berättalse du delar med dig av och jag hoppas att ni kan komma vidare.