• Cecilia J

    Rädd, vad gör man?

    Hej!

    Behöver nog mest bara lite kloka råd och jag hoppas att ni kan ge mig det...

    Lite bakrund: För att göra en lång histora kort (den långa finns någonstans i forumet) så gifte jag mig förra sommaren efter 7 års förhållande. Efter 7 månader ville han skiljas och flyttade ihop med nästa. Livet såg nattsvart ut.
    Men det är inte det som det hela handlar om nu även om det spökar ibland.

    Jag har träffat en ny kille. Han är helt underbar! Vi skrattar åt samma saker, vi ser på livet på samma sätt och har liknande intressen. Han är dessutom världens snällaste och bryr sig verkligen om mig och hur jag mår. Han uppskattar mig för den jag är och för vad jag står för. Vi pratar mycket när exet spökar i mitt huvud och han hjälper mig att lägga det mer och mer bakom mig. Han har en ängels tålamod! Så långt är allt frid och fröjd...

    Kruxet är att han är 20 och jag är 26. Jag tycker mig veta att det händer otroligt mycket mellan 20-25. Är livrädd att han ska tycka att han behöver gå vidare bara en dag, eller ännu värre att han missat en massa pga mig. Han hävdar att han tänkt igenom detta och att han vet vad han vill ha (=mig). Men han vet ju inte det jag vet känns det som. Klart han tror att allt är rosenrött nu och att det alltid kommer att vara det. Men så är det ju aldrig (sällan?)...

    Gör jag rätt som tvekar eller ska man bara blunda och hoppas på det bästa och satsa? Vi lever samma sorts liv nu (studerar) och som det ser ut nu kommer vi komma ut i arbetslivet samtidigt.
    Vi har inte varit tillsammans länge men det känns som om jag behöver bestämma mig nu innan det går ännu längre, vi har starka känslor båda två (givietvis skrämmer det också mig...). Han är väldigt rädd att han ska förlora mig eftersom han vet hur jag tänker. Men jag är så himla rädd för att bli sårad en gång till.

    Några tankar och råd?

    Kram Cecilia

  • Svar på tråden Rädd, vad gör man?
  • Nässla

    Hej!

    Min första tanke är att man måste våga för att vinna...Det jag brukar göra när jag står inför stora beslut av alla de slag är att ta time out och åka iväg någonstans där jag får vara för mig själv, ibland räcker det med en promenad, och ibland behöver jag vara borta längre...Sen så lyssnar jag inåt på den lilla rösten i bakhuvudet. Den brukar ha lösningen...Följ ditt hjärta!

    Det här är väl kanske inte det bästa rådet du kan få, men det är det rådet jag har att ge...Lycka till vad du än gör!

  • Nojsan

    Ååh vad svårt! Jag vet hur det kan vara. Var själv jätterädd i början med min blivande, men jag tror man måste jobba med den där rädslan för annars kommer man ju ingenstans i livet...
    Min blivande är två år yngre än jag och han hade inte haft nåt riktigt förhållande alls innan mig. (Vi är 30 & 28 nu, 27 och 25 när vi blev ihop)Själv hade jag haft flera förhållanden som inte funkade, och jag tänkte också att han kanske kommer ångra att han satsade på mig direkt osv.

    Åldern kan ju vara ett 'problem' fast å andra sidan behöver det inte vara åldern som avgör om man är mogen för ett seriöst/livslångt förhållande. Titta bara på det här forumet - åldrarna på folk här varierar ju från allt mellan 18 och 55 skulle jag tro. Och din '20-åring' kan ju vara minst lika mogen och kapabel att inleda något seriöst som en kille på 40. Det beror nog mycket på vad han har för uppfostran, tidigare erfarenheter osv.

    Följ ditt hjärta och satsa på honom om det känns bra! Det finns aldrig några garantier för morgondagen! Lycka till!

    Kramar från Nojsan

  • Sibella

    Blunda verkar väl dumt, då ser du ju inte allt fint du har just nu?

    Jag tycker att du skall njuta av stunden och av den fina killen du verkar ha träffat och av det ni har tillsammans. Ni har inte varit tillsammans så länge än och dina spöken dyker ju fortfarande upp ibland? Då är det ju ändå inte läge att planera för framtiden.

    Det känns som om ni båda är rädda för att ni är rädda? Det är så lätt att hamna i en ond cirkel där den ena blir rädd för att den andre blir rädd och då blir den första ännu räddare ... och så analyserar man och har ångest över saker som inte ens finns i verkligheten.

    Ni vet bägge två att ni vill vara tillsammans, så var det och njut av varandra! Vad är alternativet egentligen? Att göra slut med en gång för att undvika att oroa er för att det skall hända i framtiden? Verkar som slöseri på kärlek tycker jag!

    Ingen av er kan lova vad som kommer hända i framtiden. Men ni kan lova att vara rädda om varandra och att vara ärliga om nåt skulle ändra sig.

    6 år är ingen stor åldersskillnad. Och 20 år är gammalt nog att fatta egna beslut (om han nu skulle "missa nåt" på grund av dig så är det hans ansvar, inte ditt ). Han missar inte nåt med dig, han får ju nåt fantastiskt! Ta ett steg tillbaka så kommer du också se att ur hans synvinkel är det alldeles vanisnnigt att avstå från något han vet att vill ha ( dig ) för att han kanske någon gång skulle kunna tänkas komma vilja ha nåt annat.

    Ni är unga bägge två och har gott om tid. Jag vet att det är lättare sagt än gjort, men försök njuta av kärleken du har istället för att ta ut smärta i förskott! Och så håller vi tummarna för att ni två kommer leva lyckliga i alla era dagar!

  • Hanna, fd 15/5-04

    Cecilia, man har aldrig några garantier!

    Njut av det du har nu och våga tro, är mitt råd.

    Kanske håller det inte för alltid, men då har ni i alla fall fått en underbar tid tillsammans.

    Så resonerar jag nu, när jag liksom du har fått bevisat att livet inte alltid blir som man har tänkt sig.

    Stor kram, grattis til kärleken och lycka till!

    Hanna

  • Dea

    Visst händer det mycket mellan 20-25, men än sen då?

    Om ni ska spendera resten av livet tillsammans så behöver ni ju inte ha bråttom (med att gifta er eller få barn), ni kan vänta till exempel tills ni båda fått jobb. (Bättre ekonomi då) Eller tills han fyllt 25 Eller tills du känner dig trygg. Och bara njut av varann fram tills dess.

    Men det kommer en punkt när det blir dags att välja, när det känns rätt att satsa.

    Jag tror det är bra för alla förhållanden om man helt enkelt bestämmer sig. Vi väljer varann, håller fast vid det valet, och vägrar tvivla på vårt beslut. Det är det bästa beslut vi kan fatta på grundval av vad vi vet idag.

    En del är säkra efter tre dagar, för en del tar det 5-10 år. Men det finns en massa glädje och kärlek och tillit i beslutet när det väl kommer.

    Lycka till.

  • Nils

    Mitt råd är att du ska njuta av nuet!
    Jag tror inte du skulle känt dig säkrare om han varit 30! Då hade du säkert oroat dig för 30års kris... Du har blivit bränd/sårad alltså skyr du elden lite.
    Om du vill vara lycklig så NJUT. Killen verkar ju vara gjord för dig! Han är precis vad du behöver ju. Tänk inte så mycket på framtiden lev i nuet och Älska!
    Jag tror inte att åldersskillnaden utgör något hot för er.
    Lycka till // Kram

  • Ettolrach

    Lev i nuet och gläd er åt er kärlek i dag! Oavsett ålder finns inga garantier för något förhållande.

    Skynda långsamt och låt saker och ting gå sina gilla gång.

    Kram och Lycka till!

Svar på tråden Rädd, vad gör man?