rätter med ris ska man över huvud taget inte förbereda!
det kan om man har otur ge en mycket kraftg matförgiftning... pga en toxin och sporbildande bakterie....
saxat från en andra sidor:
uppvärmt ris kan innehålla gift från en bakterie som ger kräkningar, diarréer och ont i magen 1-16 timmar efter en måltid.
B. cereus är en bakterie som kan bilda sporer. Detta är en mycket motståndskraftig överlevnadsform som bakterien utvecklar vid näringsbrist.
B. cereus förekommer inte så sällan i torra livsmedelsprodukter, t.ex. torra soppor, vaniljkräm, ris m.m. Sjukdomsutbrott beror ofta på att ett förorenat livsmedel efter tillagning förvarats för länge vid så hög temperatur att bakterierna kunnat tillväxa och bilda enterotoxin.
Det finns två typer av enterotoxin, ett värmetåligt och ett värmekänsligt.
Det värmetåliga toxinet ("kräktoxinet") orsakar fr.a. kräkningar. Det är i första hand ris och risrätter som är aktuella. Genom sin sporbildande förmåga överlever bakterien kokning. Vid för långsam nedkylning, eller om maten får stå för länge i rumstemperatur eller på för svag varmhållning, kan bakterien tillväxa och bilda toxin. Eftersom toxinet är värmetåligt förstörs det inte heller vid uppvärmning/stekning av maten.
Det värmekänsliga toxinet ("diarrétoxinet") kan ge upphov till diarréer och orsakar ofta utbrott via t.ex. kött, grönsaksrätter och desserter.
Smittvägar och spridning
Det krävs minst 100 000 bakterier per gram mat för att tillräckligt stor toxinmängd ska kunna bildas för att orsaka sjukdom. Smittan sprids ej från person till person.
Latenstiden ("inkubationstiden") är för det värmetåliga kräktoxinet kort, 1?6 timmar. Det värmekänsliga diarrétoxinet har en längre inkubationstid, 6?24 timmar.
Symptom, komplikationer, behandling och diagnostik
Patienten insjuknar akut med illamående, kräkningar, magsmärtor och diarré. Symtombilden beror på vilken typ av toxin ("kräktoxin" eller "diarrétoxin") som orsakar sjukdomsfallet. Den är dock oftast godartad med en varaktighet på upp till 24 timmar. Dödsfall är sällsynta.
Någon specifik behandling finns ej. Behandling i form av vätskeersättning kan ibland krävas. Diagnosen ställs i första hand genom att bakterien påvisas i mat. Då det ofta inte finns någon mat kvar för provtagning blir symtombild och epidemiologi avgörande.
Allmänt förebyggande åtgärder
Det är viktigt med god livsmedelshygien. Tillagad mat ska nedkylas snabbt. Ris får inte varmhållas för länge, eller sparas för att sedan upphettas. Något vaccin finns ej.