Olika smak i hemmet

eller är det partnern som fixar allt?

Vi gillar ungefär samma saker och stil, så det är skönt! Annars brukar det funka att bara köpa hem de saker jag vill ha. Om han vill ha något annat får han helt enkelt åka och köpa det, något som sällan blir av... :)

Vi har totalt olika smak vilket innebär att det tar väldigt lång tid att inreda vår lägenhet ;) Jag vägrar "härja som jag vill"...det är ju hans hem också. Nu efter att ha bott ihop i...sju år eller så har vi iallafall börjat närma oss varandras smak. Om ytterligare femton år kanske vi kan inreda ett hus ;)

Vi gillar bägge björk och stilrena möbler. Vi tycker sällan olika när det gäller inredning. Svårast är att välja soffa eftersom att jag vill ha en med höga armstöd och maken en med låga så att de kan funka som huvudkudde när han vill slöa framför tv:n. Vår nuvarande är en kompromiss *ler*

Vi har extremt olika smak när det gäller allt från färg och material till hur möbler och grejer ska stå. Han gillar mässing och rena träytor, jag föredrar glas och målat trä. Båda gillar sten, men jag vill ha skrovlig yta medan han föredrar polerat. Jag vill ha enfärgat, han gillar mönstrat. Jag vill ha ljusa saker, han vill ha mörkare. Jag vill möblera och arrangera assymetriskt och fritt i rummet, han vill ha allt symmetriskt i snygga rader längs väggarna. Och så vidare...

Man kan säkert avläsa mycket om våra personligheter i allt detta Men faktum är att det funkar jättebra - vi pratar och kompromissar och båda får sin vilja igenom lika ofta som vi får stryka på foten och släppa fram den andre. Det är en väldigt bra skola i att kommunicera och kompromissa. Vi har ett hem som vi stortrivs med och ingen härjar eller ändrar något utan att vi pratat om det först.

Hemma hos oss är det jag som är inredningsintresserad, och det är jag som har fått bestämma det mesta. Min make tycker i alla fall att det är snyggt. :) Jag kollar naturligtvis med honom innan jag bestämmer något, men än har ha inte haft några invändningar.

Det enda han har varit mycket bestämd med är hur man ska sortera böcker och skivor i hyllorna. Han vill ha dem längst ut på kanten, vilket jag inte är så förtjust i - det blir ju så svårt att städa!

Precis som Ellte har vi totalt olika smak. Jag härjar inte heller runt och tar aldrig bort nå´t eller SLÄNGER det av hans saker som jag inte gillar, som en väninna faktiskt föreslog att jag skulle göra :-O
Jag tycker att det är väldigt svårt att få till det och i vanliga fall diskuterar vi och pratar igenom allt, så även detta -men kommer inte till nå´n bra lösning.
Vi har olika smak vad gäller tavlor både motiv och var, hur de ska hänga. Hur mycket prydnadssaker som står framme (jag är inte mycket för prydnadssaker alls, tycker de i så fall ska ha en funktion).

Egentligen är detta ju småsaker, vi har ett fint hus som jag trivs i och vi har en bra relation, vi är friska och har bra jobb, men jag blir ibland (som idag) frustrerad att mitt hem inte blir som JAG vill ha det...men det är ju hans hem också...

Vi har ganka lika smak. Båda gillar ljusa möbler (vi har vit soffa m.m.). Sambon gillade bok tidigare, men jag avskyr bokmöbler och nu har jag fått honom att inse att ek är mycket finare (och numera har vi ganska mycket ekmöbler). Björk gillar ingen av oss så det är bra. Vi har ljusa, dock inte vita väggar, och vi har båda kommit överens om färgerna.

Antikbetsat har min sambo fått mig att tycka om så det har vi i sovrummet (sängborden) och det ser faktiskt väldigt ombonat ut.

Köket inredde jag själv innan sambon flyttade in, men det rummet gillar han väldigt mycket ändå och vill inte ändra på någonting.

Gardiner och "tygsaker" får jag bestämma själv, även om jag försöker få honom att tycka till.

Egentligen är det jag som är mest inresserad, men jag har fått sambon att bli mer och mer intresserad. Numera åker han med till Ikea, Asko, Mio m.m. utan protester och har lika mycket åsikter om möbler som jag har. Han har dessutom varit snickare så han är väldigt duktig på att bygga saker själv om det är något vi inte hittar i affärerna.

Vi har lika smak, så länge det ser "gammalt" ut så. Vad jag menar är att vi gillar (och har) gamla kistor, stolar och skåp som vi har ärvt. Vi har skaffat köksmöblemang och bokhyllor i lite allmogestil och med antikbets. Väggarna var mestadels gula när vi flyttade in (hyreslägenhet) och är så fortfarande. Vad gäller tavlor är vi också överens och har allt möjligt från gamla kartor till egna produktioner. Gardiner och sådant är det jag som hänger upp, men han har inte opponerat sig.

Vi har någorlunda lika smak, men sambon är lite mer sparsmakad och jag gillar romantiska saker. Det är oftast jag som kommer med förslag och idéer, men vi diskuterar alltid och bestämmer tillsammans. Men självklart blir ju hemmet i stort mycket utefter mitt huvud eftersom han inte har så mycket egna idéer. Ibland händer det att sambon ser en tavla eller en pryl som han absolut bara måste ha (och då får jag alltid ge med mig ). Ibland blir det svårt att få in dessa saker som han "väljer", men jag är väldigt mån om att även han skall känna sig delaktig i inredningen. Och i slutändan så blir det oftast väldigt häftigt och gör vårt hem mer personligt.

Vi har hyfsat lika samk, båda gillar mörkt trä, lite mahognyfärgat :)

Jag har fått dille på indiska saker sen jag var i Indien, det är min m2b inte så där döförtjust i, men liiite saker har vi ändå :)

Saker man släpat från andra sidan jorden kan man ju inte bara kasta!! :) *övertalningstalet*

Intressant att höra hur andra har det

M2b och jag har i stort sett samma smak vad det gäller inredning.
När vi köpte hus och skulle börja renovera/inreda upptäckte vi att vi dock drog åt lite olika håll så vi gjorde en kompromiss, han fick bestämma inredningen i köket eftersom det är mestadels han som lagar maten.Resultatet blev betydligt modernare än om jag fått råda allena, men nu är jag supernöjd.Jag fick sovrummet på mitt ansvar och det blev lite rustikare och mera romantiskt än om han fått råda, han har dock inga som helst problem med att trivas där....
Vardagsrummet inredde vi helt tillsammans och var rörande överens om att vi ville ha det ljust,luftig och men "rena linjer" och inte en massa löst krafs i form av "prydnadssaker".
Våra respektiva arbetsrum har vi härjat i var för sig, barnen fick bestämma i sina rum och övriga allmäna utrymmen har inte lett till några större diskussioner.

Konsten på väggarna.... Hmmm.... M2bs båda föräldrar är konstnärer så den frågan var löst redan från början. De tavlor jag har haft lite svårt för har M2b i sitt arbetsrum och en del förvaras på vinden - jag har betydligt lättare att ta till mig svärfars konst jämfört med svärmors av den enkla anledningen att jag tycker om när man ser vad tavlan förestäler
Men detta känsliga ämne har inte orsakat några vildare diskussioner utan vi respekterar varandras tycke/smak och försöker jämka så gott det går, meningen är ju att båda ska trivas i vårat gemensamma hem.

Inredning!!
Oj så kul! Jag och sambon har EXAKT samma smak, det är jätteroligt! När vi var på IKEA så framgick detta med STOR tydlighet, det var nästan kusligt, vi gick fram till exakt samma saker samtidigt och frågade den andre: -Ska vi köpa detta?. Framkallade mycket skratt!
Vi bor i en etta på 25m2 men pratar hela tiden om vår framtida trea (letar bostadsrätt) och hur vi ska inreda, tapetsera och vad vi ska ha för möbler! Det är jättekul! Jag är så glad att jag hittat någon som vill engagera sig!
Ingen av mina tidigare pojkvänner brydde sig/hade totalt annorlunda smak! Det underlättar otroligt mycket när det inte blir några sådana konflikter!
Ibland kan vi tycka lite olika, men det är inga problem att få med den andre på ideerna!