Ålder vid första barnet
Hej allihop!
Jag skulle vilja fråga er som har barn hur gamla ni var när ni fick ert första och hur ni eventuellt resonerade kring frågan att behålla barnet eller inte.
Hej allihop!
Jag skulle vilja fråga er som har barn hur gamla ni var när ni fick ert första och hur ni eventuellt resonerade kring frågan att behålla barnet eller inte.
Första gången jag väntade barn var jag 18 och blev oplanerat gravid. Jag levde i ett dåligt och våldsamt förhållande men abort var aldrig ens på tapeten eftersom jag tyckera bort är fel. Dock blev det inget barn...
Första gången jag _planerat_ och medvetet väntade barn var jag 23 och det var givetvis då inte heller nån diskussion kring om vi skulle behålla det eller inte. Vi var gifta, hade ett stabilt liv vad gäller ekonomi och boende, och vi hade ett stabilt förhållande och personlig mognad.
Första gången jag verkligen BLEV mamma till slut var jag 29.
Vi hann knappt börja planera, sedan blev vi gravida. Lite förvånade då vi räknat med kanske ett halvår.
(Jag och sambon hade varit sambos två år.)
Förvåningen steg 100grader då vi på UL såg två små därinne.
Ingen som helst tvekan om att behålla/inte.
Jag var 30år då de kom!
Jag var 19 år och pappan lika "gammal"! Vi hade varit ihop i typ 4 månader och bodde inte ihop. Men abort var inget vi funderade på! Vi förlovade oss och flyttade ihop och fick barn inom ett år! Efter 2,5 år ungefär flyttade vi isär, strax därefter fick jag veta att jag väntade ett till barn, men abort var inget allternativ då heller!
Jag var 18 när jag blev gravid, det var oplanerat men eftersom vi båda hade fasta arbeten och ordnad ekonomi var abort inget alternativ. Jag resonerade även att min mamma var 19 när hon fick mig och då borde även jag klara av att bli mamma vid 19, vilket jag gjort.
Blev sen faktiskt gravid när vår dotter var nästan 3 månader men det barnet tog vi bort eftersom vi faktiskt insåg vår begränsning. Vi hade nog aldrig fixat 2 barn inom loppet av 1 år . Ett beslut jag aldrig ångrat kan jag tillägga.
Jag var 19 när jag fick mitt första barn. Det var inte planerat alls, och jag visste inte alls hur jag skulle göra. Abort eller inte. Ju längre tiden gick så kunde jag inte tänka mig att göra abort, så idag är han en bångstyrig 15-åring som har en lillebror på 2 år. Och dom båda ska bli storebrorsor i februari
Om allt går vägen kommer jag vara nästan 28 vid första barnet.
Den här babyn är planerad, så det har aldrig varit något snack om att vi skulle behålla barnet (förutom att jag mår så dåligt att jag vill göra abort när jag mår som värst, även om jag inte menar allvar med det innerst inne).
Jag nästan 30, maken nästan 28.
Barnet var planerat. Maken hade tjatat i flera år. Hade bara ingen aning om att det skulle gå så fort. Kunde inte gjort någonting bättre, fast jag egentligen inte är någon barnmänniska. Jag har blivit det sedan jag blev mamma... :)
Jag hade nyss fyllt 21 när jag fick mitt första barn...
Blev ensamstående då min sambo tyckte jag skulle välja mellan honom o barnet... Jag flyttade ut samma dag...
Var 22 när nästa barn föddes, även här med en man som inte ville dela mitt liv... Men idag har vi god kontakt o vi har gemensam vårdnad.
Skulle varit 23 för tredje barnet men gjorde en abort, ångrar mig av hela mitt hjärta o jag vet att det var helt fel beslut....Både jag o dåvarande sambon ville så gärna ha det men tidpunkten var helt fel...
Hej
Jag var 22 och min man 25 när vår förste kom. Det var planerat
Hej Vad menar du första barnet är väl planerat eller?? jag var 18 år självklart skulle jag behålla min son varför skulle ha samlag utan ansvar du känner väl till "kondomer" eller????