• M Magdalena

    Tänk om man kunde välja...

    ...vem man skulle bli kär i?

    Jag e singel nu sen ett tag och har hittat en trevlig kille som jag dejtar. Både han och jag tycker att "ska det bli nånting så ska det bli nåt seriöst".

    Förra veckan, efter vår tredje dejt, kom vi överens att vi bara är kompisar. Båda kände så.

    Men när vi pratar. (Vi har pratat åtskilliga timmar trots att vi bara har känt varandra i en vecka.) När vi pratar som igår, drygt två timmar i telefon så önskar jag att jag vore förälskad i honom!

    Han vore perfekt! Han e öppen, omtänksam, har rätta prioriteringar, rolig, ger komplimanger, ärlig, generös, har god ekonomi, hjälpsam, tror på Gud och är erfaren av ett långt förhållande.

    Hans svaga sidor måste jag förstås också nämna, ingen e ju helt perfekt! Han är inte alls fåfäng (snarare behöver hjälp med det; köpa snygga kläder etc ), han säger att han inte är romantisk, för smal och alldaglig (=vet ej om jag kan attraheras av honom).

    Men han e juuuu sååå trevlig och vi kan prata i tiiiimmar!!

    *förvirrad men glad*

  • Svar på tråden Tänk om man kunde välja...
  • Tant Pernilla

    Ge det lite tid. Var kompisar och se om det utvecklas till något mer.

    Så vitt jag kommer ihåg så är det ju väldigt nyligen som du blev singel, och då är man inte alltid "emotionellt mottaglig". Efterdyningarna av det gamla förhållandet sköljer fortfarande in i det undermedvetna.

    Som sagt, låt det vara så som det är nu. Umgås och prata! Om inte annat kan ni ju just vara väldigt goda vänner - och sådana kan man ju aldrig få för många av!

  • M Magdalena

    Tant Pernilla:

    Tack!

    Det e nog så saaant som du säger. Jag blev singel lagom till julafton och det är först nu som det känns okej att dejta.

    Han är jättetrevlig och jag ska hålla det så ett tag, vi är kompisar, så får vi se..

    Det är klart jag längtar efter en pojke att krama och gosa med i soffan, men jag vill att det ska vara rätt pojke: Att det ska kännas rätt.

  • *Blomman*

    Låt det ta den tid det tar. Antingen så blir du förälskad i honom eller så blir du inte det. Det sämsta du kan göra är att stressa fram känslor.

    Jag var inte förälskad i min pojkvän direkt utan efter vi varit vänner/dejtat ett tag så kände jag helt plötsligt "honom vill jag ha!" :D

  • M Magdalena

    Ni e så kloka och söta!!

    Tack för att ni hjälper mig å lugna mitt förvirrade sinne!

  • Olivianna

    M Magdalena) Jag och min blivande var bästa vänner i över ett år innan vi förstod att vi inte kunde leva utan varandra. De sista 4 månaderna levde vi båda i ett förnekande om att vi inte kunde gå över gränsen, tänk om något skulle gå fel och vi skulle förlora vår vänskap.

    När vi var vänner pratade vi om allt och jag håller med om att jag många gånger tänkte att han är precis så som jag önskar min blivande skulle vara.

    Med facit i handen så var vår vänskap det bästa som kunnat föra oss samman. Vi vet precis var vi har varandra (eftersom vi berättat så mycket för varandra innan) och har inte bråkat en enda gång på 3 år.

    Beträffande hans svaga sidor så försök att inte hänga upp dig på dem. Var hans vän och tids nog så märker du väl om du lärt dig acceptera hans sidor och älska han som helhet eller om ni bara skall förbli vänner.

    Lycka till M Magdalena./Olivianna

  • M Magdalena

    Tack!! Det e precis sånt jag vill höra, egna erfarenheter.

    Jag ska bara vara hans vän, framtiden får visa om det förblir så eller inte. :)

  • M Magdalena

    Men Olivianna :

    Du var inte attraherad av honom alls då när ni var kompisar??

    Du blev attraherad av honom då när du fick mer känslor för honom, eller??

    *vill veta*

Svar på tråden Tänk om man kunde välja...