Skilsmässa

Jag har varit förlovad tidigare (inte gift). Jag behöll min ring och han behöll sin. (Jag kan inte förmå mig att göra av mig med den..)

/Hanna

Vid förlovning tror jag att man enl tradition lämnar tillbaks ringen (om han betalade den alltså) Vid skillsmässa tror jag att man båda behåller ringarna men inte använder dem.

Jag hade nog utgått från hur förhållandet var och anledningen till att det tog slut.

när jag skilde mig skildes vi som bittra fiender (han misshandlade mig)

jag kastade vigselring + förlovningsring rakt ner i Östersjön när jag var ombord på en båt...

Inte ens att vigselringen var svinadyr o hade 5 diamanter i kunde stoppa mig...

Det är klart man ska spara ringen/smyckena.. Det är ju ett minne som påminner om de misstag man inte ska begå i framtiden..

Man kan göra om ringarna till en ny ring, men jag tycker inte att man behöver lämna tillbaka dem. Min fd fästman krävde dock tillbaka min förlovningsring, men han var inte så glad på mig rent allmänt.... Han ville inte att jag skulle ha den kvar...

Det är väl olika, man gör som man känner för.

Min gamla förlovningsring är för alltid borta, vete sjutton var den tog vägen, försvann i ett vredesutbrott men min gamla vigselring hade jag kvar. Lämnade den till guldsmed och fick en fin smyckesring som jag ibland bär på höger hand. Eftersom ringen är omarbetad så finns inte design och gravyr kvar och blir ingen direkt påminnelse, mer en del av mitt livs historia...

Mitt ex fick behålla både min förlovnings o vigselring eftersom jag kände att det var något jag absolut inte hade behov att ha i min ägo.
När han fyllde 40 i höstas lämnade han in ringarna ( o betalade en slant ) o fixade sig en klackring som han numera stolt bäromkring. För honom symboliserar den ringen en stor del av hans liv och det är tänkt att vår gemensamma son ska ta över den ringen sen.
Min blivandes fd fru bär fortfarande sin vigselring eftersom det är så "speciell" - numera dock på höger ringfinger. För mig vore det helt otänkbart att bära en vigselring efter skilsmässan och sen spelar det ingen roll hur special designad eller snygg ringen är.
Så vad man väljer att göra med sina "begagnade" ringar är nog högst personligt.....

Jag håller med, det är ju väldigt personligt hur man vill göra. Ingenting annat än ens eget hjärta kan säga vad som är rätt eller fel. Jag vet inte om jag gör någon väldigt ledsen nu, men om man lämnar in ett smycke för att göra om till något annat så är det inte det smycke du lämnar in som du får tillbaka. Guldsmederna hanterar det som "guldskrot" och blandar alla möjliga inlämnade smycken för att göra ett nytt. Då kan det ju kännas ok att lämna in den gamla vigselringen och få en ny fin ring som symboliserar att man gått igenom något och bestämt sig för något nytt.

Tråkigt är det ju dock om man tror att det är farmors gamla vigselring som man smält ner och gjort om...

kricko: Det beror nog på vilken guldsmed du anlitar. Jag är 100% säker på att det är "vårt" guld mitt ex bär omkring på eftersom det är min bästa kompis man som gjort ringen

Ja, då är det det! :) Man kan ju också kräva av en "okänd" guldsmed att man får sitt guld, men då får man hänga över axeln på smeden!

Fast det är väl som med det mesta, det man inte vet har man inget ont av

Jag har tagit på mig min vigselring på höger hand i dag. Ska även ta förlovningsringen på höger hand så snart jag kan. Måste gå ner i vikt bara först.
Kan inte med att slänga dom. Dom e ju en del av min historia......

Nej aldrig. Jag behöll mina bägge förlovningsringar,vigselring o friar ring. Nu betalade jag för alla själv men ändå. Jag hade inte lämnat tillbaka. Dom nya jag har med min nuvarande har jag har också köpt även hans 

Formellt sett så är en förlovningsring tecken på ett löfte att gifta sig. Bryts det löftet så återgår ringen till den som betalade för den, vilket traditionellt är den andra parten.
Vid skilsmässa däremot har man uppfyllt förlovningen, och vigselringen är en symbol för något man redan gjort. Så ringarna stannar där de är. Om de är mycket olika värda så måste det däremot kompenseras i bodelningen.