Cut, Carat, Colour och Clarity – så tolkar du diamantens fyra C:n
Är du på ringjakt har du säkert inte missat att diamanten bedöms enligt fyra kriterier som alla börjar på C - Cut, Carat, Colour och Clarity. Diamantvärlden är dock minst sagt snårig, och det är inte alltid lätt att välja rätt. Här är guiden för dig.
Är du på ringjakt har du säkert inte missat att diamanten bedöms enligt fyra kriterier som alla börjar på C – Cut, Carat, Colour och Clarity. Diamantvärlden är dock minst sagt snårig, och det är inte alltid lätt att välja rätt. Här är guiden för dig.
Colour.
Diamantens färg bedöms enligt skalan D till Z, där D är helt färglös och Z är en brun diamant. D, E och F anses vara helt färglösa – eller vita som det kallas – och dessa är också de dyraste. G, H, I och J är i det närmaste färglösa diamanter och det krävs ofta en lupp eller ett tränat öga för att se någon färgskiftning. Längre ner på skalan hittar vi gula och bruna diamanter, och dessa är också billigare.
Men ingen regel utan undantag. Det finns faktiskt diamanter som passerar Z på skalan och för dessa börjar priserna stiga igen. Det finns även blåa och röda diamanter och de kostar, för att sammanfatta det, en förmögenhet eller två.
Cut.
Har inget med formen att göra som man skulle kunna tro, utan detta handlar om proportioner. Vinklar, symmetri och annat i slipningen påverkar hur bra stenen reflekterar ljus – de hjälper till att skapa själva ”blinget” i stenen. En diamants ”Cut” är en väldigt teknisk fråga fylld av siffror, proportioner och mått. Tipset här får bli att hitta en sten som är vacker och gnistrar fint – och nöja sig med det. Vill man nörda ner sig brukar stenarnas cut bedömas enligt den pedagogiska skalan ”very good” till ”poor”.
Carat Weight.
Här är det storleken som räknas, eller rättare sagt vikten. En Carat motsvarar en vikt på 0,2 gram och man får inte rabatt om man köper en större sten – tvärtom. Större stenar kostar i regel mer per Carat.
Clarity.
En diamant bedöms slutligen på sin klarhet, det kanske viktigaste kriteriet för att diamanten verkligen ska gnistra. Under en lupp letar juveleraren efter små inneslutningar och märken – det kan vara repor, sprickor eller håligheter. Graderingen går till så att man tittar på stenen förstorad tio gånger, och ser man då inga skönhetsfel alls så får stenen graderingen FL, Flawless.
Sedan gäller det att hålla tungan rätt i munnen. Skalan går nämligen från IF via VVS 1-2 och VS 1-2, till SI 1-2 och P 1-3. VVS står till exempel för ”very very small inclusions”, något i stil med ”mycket, mycket små skönhetsfel”.
Viktigt att komma ihåg är att det nakna ögat troligen inte kommer att se någon skillnad alls på de bättre stenarna, men i den lägre änden av skalan kan ljusåtergivningen, gnistrandet, påverkas. Och det vill vi ju inte.
Priset då?
Priset på en diamant är baserat på alla dessa fyra kriterier, men även slipningen kan påverka prislappen. Prislappen växer exponentiellt för en sten som ligger högst på respektive skala – men det är långt ifrån säkert att du kommer att se någon skillnad med blotta ögat.