• marian

    Raka sig i underlivet

    Oj. Själv har jag fått en massa konstiga blickar för att jag INTE rakar mig. :)

    Och ännu har jag inte fått några negativa kommentarer, bara positiva omdömen. Det finns killar som tänder rejält på håriga musar och som mer än gärna går ner - trots håret (och än så länge har alla hittat dit de skulle). Jag har t om fått höra "f*n vad härligt, alla rakar sig ju nu för tiden".

    Några av fördelarna: det luktar mindre (jo, faktiskt, eftersom bakterier lägger sig i hudveck och småsår som kan uppstå när man rakar sig), man slipper follikuliter och inåtväxande hårstrån, musen är renare och hälsosammare...

  • marian

    Fast evolutionsteorin stöder väl ändå bara att vissa kroppsliga företräden faktiskt finns där av en anledning (ok, ok, blindtarmen undantaget). Evolutionen har ju rationaliserat bort en jädra massa hår på resten av kroppen. :) Som sagt, var och en får göra som de vill men jag tycker att man ska vara medveten om att det *kan* leda till problem om kvinnor renrakar sig. Med kunskap kan man ta övertänkta beslut. Och det finns ingenting som är värre än myter!

    Självklart har vi hår på kroppen av anledningar. Anorektiker får exempelvis dunigt lanugohår, precis som bebisar, för att kroppen skyddar sig själv mot kyla. Går det för långt blir den behåringen kraftigare. Håret kring pung hjälper att hålla området svalt och luftigt, liksom på fuktiga kroppsområden som armhålor och kvinnans underliv och skyddar därmed mot exempelvis svampangrepp som är vanliga i varma och fuktiga områden. Blodkärlen på huvudet kan inte dra ihop sig på samma sätt som på övriga kroppen, därför släpper vi ut mycket kroppsvärme där - och under vintern hjälper det med en rejäl hårman. Kraftig ansikts- och huvudbehåring på män signalerar testosteron och fruktsamhet.

    Så SJÄLVKLART har det hår vi har kvar på kroppen - som inte försvunnit genom evolutionen - sin (evolutionära och kroppsliga) funktion. There you go, pöjk. Som ingenjör borde du ta till dig vetenskapliga argument, tycker man.

  • marian

    ...och kvinnor (och män för den delen) har sminkat sig med blybaserat puder, fått försvagade lungor på grund av korsetter, fått försvagad hals på grund av nackringar, fått missbildade fötter för att de har lindats...

    Samhällsnormer och social utveckling hör inte nödvändigtvis samman med varken evolution eller hälsosamma kroppar.

  • marian

    Pöjk: Var det inte? Jag citerar dig - "I själva verket tror jag på evolutionen. Faktum är att jag tycker det är lite sött att man i efterhand försöker hitta orsaker till att alla kroppsdelar är där de är."

    Varpå jag kontrade med att människokroppen i mångt och mycket är utformad sådan att den har mekaniker (hårväxt till exempel) som skyddar kroppen på bästa sätt det vill säga fysiska och evolutionära orsaker till att vi har hår här och där, men inte på andra ställen. Det stämmer att evolutionen och samhällsutvecklingen inte hänger ihop, precis därför lider fler än någonsin av övervikt och fetma och sådant måste regleras med hjälp av substitut som träning. Som du själv uttryckte det; vår kropp är inte evolutionärt anpassad efter dagens samhälle. Men det innebär inte, precis som jag försökte få fram tidigare, att samhällsutvecklingen och dess normer är någonting bra och som kräver anpassning.

    Jag sade det tidigare och jag säger det igen: håret finns där av goda anledningar. Vi har inte samma behov av grov hårväxt på kroppen, och det är anledningen till att den har bortrationaliserats i utvecklingen.

    För övrigt skulle jag vilja veta vad du menar med "tror på evolutionen". Den mest välkända hävdar ju tvärtom att utveckling sker genom genetiska förändringar på grund av att bäst lämpade individer fortplantar sig. Och 'bäst' i detta fall är friska, starka, bäst chans att överleva...

  • marian

    Bara några ord för att mina inlägg tycks ha provocerat den manliga fägringen i tråden. :)

    Jag brukade själv raka mig. Jag gjorde det i nästan tio år, men jag var tvungen att sluta på grund av upprepade infektioner och inflammerade slemhinnor. Alla är vi olika känsliga, för min del blir det aldrig rakat igen. Och vem har påstått att man inte ansar bara för att man inte rakar sig? Min kompisar med helskägg låter det inte växa helt fritt, till exempel. De klipper och ansar det kort. Varför i all sin dar förutsätta att det är "ett par centimeter långt" bara för att man inte rakar sig?

    Apropå ålder; jag är själv tjugoåtta. Men de sexuella kontakter jag har haft sedan jag och maken separerade har alla varit med avsevärt yngre män (tidiga tjugoårsåldern), och de har alla reagerat väldigt positivt. Möjligen för att de i överhuvudtaget inte har upplevt en orakad mus tidigare, vad vet jag?

Svar på tråden Raka sig i underlivet