Lessen att ni får lyssna på alla mina gnällinlägg, men behöver råd och stöd från någon som förstår..
jag har ju frågat min pappa om han vill föra mig till altaret och på det svarade han "ja, det kan jag väl göra.." och då sa jag, "vadå, det kan jag väl göra? jag vill ju att du skall vilja det.."
"ja, jojo.. det vill jag.." typ något sånt fick jag till svar..
skickade över den låten vi har pratat om.. 'butterfly kisses' och frågade om han kunde tänka sig far,dotter dansen till den..
han hade att göra och hann inte lyssna just då.. så jag ringde häromdagen och pratade lite allmänt och passade på att klämma in en fråga om han lyssnat på den, och om han tyckte om den..
"ja, men jag skrev väl OK?" sa han då.. "nä, sa jag.. det gjorde du inte"
den här stilen e det alltså.. det e ju svårt för ar att sätta er in i exakt hur det e eftersom ni inte kan höra vilken ton och attityd han har..
låter som att 'javisst, det e väl ok.. bryr mig inte så värst mkt vilket..'
pratade just med min mamma, eftersom jag sagt detta till henne, och min pappa va på fika hemma hos henne och min styvfarsa igår.. (pappa bor i borås, men jobbar i munkedal denna veckan.. han passade på att hälsa på sina gamla bekanta i kungshamn och tog också en fika hos mamma... de kommer väldigt bra överrens tack och lov..)
så jag ringde min mamma nyss som sagt, och frågade om hon sagt ngt.. men det hade hon inte.. de hade dock snuddat lite vid ämnet och enligt henne verkar han avaktande och tveksam..
förstår ni hur mkt lusten ökar att bara skita i alltihopa??
sticka iväg ensam i jeans å t-shirt och gifta sig snabbt och enkelt..
inte bry sim om att köpa dyra kläder, blommor och lägga massa pengar på en fest för folk som ändå inte verkar vara glada för vår skull..
usch, hjälp mig ngn.. vad ska jag (vi) göra?? *ledsen*