• Emina

    Säger han att han inte älskar mig så måste jag väl bara acceptera?

    Hej alla, jag är kanske i en situation där mitt enda rätta val borde vara självklart, men eftersom det går emot min egen vilja (och känslor) så skulle jag nog ändå behöva lite bollning med andra människor.

    Jag har haft en relation med en kille sedan två dryga år nu och under den tiden har mina känslor i princip bara blivit starkare och säkrare. I vintras tog han upp att han inte längre kände likadant för mig, att han var osäker på om han älskade mig etc men tillstod hela tiden att han verkligen tyckte om mig, att jag betydde jättemycket för honom och att han inte på något sätt egentligen var intresserad av någon annan eller ens efter att leta efter någon annan, men hans känslor hade tagit slut det var han säker på. Det ska också tilläggas att detta inträffade bara någon månad efter att jag flyttat "hem" efter att ha bott ca 20 mil bort under våra först 18 månader tillsammans.

    Sedan dess har vi haft ett struligt halvår med en dryg månads ordentligt uppbrott. Efter denna månad tog vi dock åter upp kontakten, han var gulligare än någonsin och verkade verkligen ha saknat mig, vi sa aldrig att vi blev tillsammans igen men eftersom det var bättre än på länge mellan oss så kändes det i princip så och jag började hoppas igen. Nu ska jag åter flytta 20 mil bort (studier) men vi har ju tidigare klarat distans utan problem så jag hade inte tänkt så mycket på det. I helgen tog han dock upp att han vill att vi avslutar en gång för alla nu, för att det rent "tajmingsmässigt" är bra för båda (båda har rätt mkt att göra nu ett tag och vi bor 20 mil ifrån varandra). Han säger fortfarande att han inte älskar mig, men att han tycker väldigt mycket om mig. Han vill att vi ska vara bästa vänner och ha det ungefär som tidigare (med undantag för sex möjligtvis), han säger fortfarande att han inte kommer att stressa att träffa andra, vi trivs väldigt bra ihop och har väldigt kul. Trots hans tydliga besked kan jag inte låta bli att känna mig lite förvirrad. För mig har det känts helt perfekt med honom, och han har hela tiden varit mycket omtänksam och mån om att hjälpa mig med saker. Han verkar helt enkelt tycka väldigt mycket om mig. Under den här struliga tiden har vi regelbundet pratat om hur vi har det och han har hela tiden poängterat att han trivs ihop med mig men att han inte vill att jag ska må dåligt, så vi ska följa mina känslor eftersom jag hela tiden varit den som "älskat mest". Ja, jag antar att jag bara borde sätta igång och glömma honom, kanske klarar jag att vara vän senare. Men mitt hjärta vill inte, han är verkligen den härligaste kille jag träffat i hela mitt liv, jag vill inte ge upp honom! Vad tror ni andra, säger en person att han inte älskar en så har man väl bara att sluta hoppas och acceptera hans ord? (trots att det fortfarande är jättebra när vi träffas) Jag fattar bara inte vad det är som "saknas" när allt alltid är så bra mellan oss (från mina sida sett)...

  • Svar på tråden Säger han att han inte älskar mig så måste jag väl bara acceptera?
  • Meddelande borttaget
  • Cute Lilla My

    Jag känner, till dels, igen mig själv för ca 7-8 mnd sedan. Mitt ex gjorde precis som killen du träffar/träffade, sa en sak och gjorde en annan. (Kort förklarat, vi var förlovade hade planerat att gifta oss nu i augusti, men flyttade "på prov" i från varandra i januari) Han gav intryck av att vilja att det skulle bli bra och oss igen, men det blev aldrig bättre, och jag orkade till slut inte vänta mer på att han skulle komma fram till vad han ville. Det jag vill säga med detta är att jag tror att jag, och många andra speciellt tjejer, tolkar och övertolkar många saker. Och när man själv älskar och den andra parten gör och säger saker som kan tolkas positivt, ja då gör vi det för att vi så gärna vill att det ska vara så.
    Personligen tycker jag att du borde släppa den här killen. Han har ju tydligt gjort klart att han inte har de samma känslorna för dig längre.
    Det kommer ta tid, men tiden läker de flesta sår. Men det är självklart otroligt jobbigt när det håller på som värst, och det känns inte som om det någonsin kommer bli bättre. Men det blir det!
    Jag har faktiskt träffat världens mest underbara kille, och vi har precis flyttat ihop. Lite tidigare än planlagt p.g.a yttre omständigheter, men det känns verkligen bra. I honom har jag hittat egenskaper jag saknade hos exet, men trodde mig kunna leva utan.
    Hade någon sagt det här till mig för ett halvår sedan hade jag skrattat åt dom. Då grät jag morgon, middag, kväll och tyckte att livet inte var värt att leva. Men det är det! För man vet aldrig vad som väntar en. Hoppas att mitt svammel kan hjälpa dig lite.
    Stor kram från mig till dig

  • Bås

    Tycker du ska ta och läsa min tråd..ganska snarlik min siyuation tycker jag men jag tror du ligger lite före mig.

    Om jag fattar det rätt: Ni har bott en bit ifrån varandra och träffats, flyttat ihop och fått det struligt, flyttat isär för att hitta tillbaka...

    Va det rätt uppfattat av mig? Jag personligen tror att det funkar i början i ett förhållande att bo isär, men när det börjar bli allvar och man har bestämt sig för att flytta ihop, då ska man kämpa för det. Jag tror inte att det är lätt att ha ett förhållande på avstånd, om det beror på studier eller för att rädda kärleken. Ännu värre om det har varit strul redan innan och sedan betvivlar jag inte ett dugg på att han tycker om dig..men kanske ser han inte nån framtid i erat förhållande längre?? På avstånd och allt...Kompis ja, men Brud nej? Hänger du med?

  • Bås

    tillägg: tråden heter ... Så bra, blev så fel !?.

  • lundabrud

    Du har svarat dig själv i rubriken antar jag ... Lika bra att klippa av helt tycker jag. Som du skriver, han har eg. gett rakt besked (fast varit lite luddig tidigare antar jag). Han verkar ändå ha bestämt sig tror jag ...

  • Nils

    Hej
    Jag tror att du gör dig själv illa genom att fortsätta med denna man.
    Du känner dig älskad när ni älskar...Men när älskogen är över är hans kärlek till dig slut! Det finns någon där ute som kommer att älska dig alltid 24 timmar dygnet runt. Vänta på honom eller leta efter honom är mitt tips.

  • pickolina

    Det du måste göra är att gå vidare.. Hur svårt det än är. Annars sårar du bara dig själv i onödan. Jag har träffat en kille i 4år. Han tycker jätte mycket om mig men har inte de rätta känslorna för ett seriöst förhållande. Ändå så vill han hålla kontakten och träffas, är urmysig när vi ses osv.. Detta gjorde att jag "inbillade" mig själv att det fanns något där trots allt och jag har inte kunnat släppa honom precis som han inte velat släppa mig trots att han ändå inte velat satsa.. Till slut, efter 3,5-4år så hade han sex med en annan och det krossade mig.. Men då vaknade jag upp och insåg vad jag gjort/gör mot mig själv. Vi är fortfarande kompisar och hörs hela tiden men jag har undvikit att träffa honom sedan förra hösten. Det är det enda sättet för mig att gå vidare... Han vill fortfarande ses då och då men jag vill inte.. JAG måste vara den som är stark och säger ifrån, det är min enda chans att komma vidare i livet och inte fortsätta den destruktiva relation. Försök att inte göra samma misstag som jag, inbilla dig inte en massa pga dina egna känslor. Han känner helt enkelt inte som du och det måste du inse hur svårt det än är..

Svar på tråden Säger han att han inte älskar mig så måste jag väl bara acceptera?