Det är över...
Som jag skrivit i några trådar innan så har jag dejtat ett tag, vi trodde väl vi skulle bli tillsammans, men han blev mer och mer tveksam medan jag blev mer och mer kär.. Nu kände jag att situationen var ohållbar, jag kände att jag måste bryta ett tag, för att sedan ev kunna vara vän med honom..
Någon som vill ge lite råd som kan få mig att må bättre?? Gjorde jag rätt??
Skrev så här, om nu någon vill läsa...
Hej!
Hoppas allt är bra med dig. Här är det bra, är bara så trött på att jag mår bra varannan dag och dåligt varannan ungefär.. Det måste få ett slut känner jag..
Jag tror att jag är superkär i dig, det känns så i alla fall, vare sig jag vill eller inte. Förlåt om du tycker att jag varit oärlig mot di innan. Jag har inte ens erkänt för mig själv heller att jag var/är så kär...
Jag vet att du inte känner likadant och troligen aldrig kommer känna så. Därför känner jag att det är dags för mig att gå vidare, glömma det som varit och gå vdare med mitt liv. Jag vet inte heller om jag fixar att du finns i mitt liv under den här tiden. Jag vet inte heller om vi kommer kunna ha en fungerande vänskap sen heller, men det får tiden utvisa..
Jag har blivit fri från en plågoande i alla fall, nämligen X (= mitt ex).. Det var skoj att träffa honom, det kändes bra, men han är passé i mitt liv. Jag har bearbetat färdigt den biten. Och det var skönt att få ett värdigt slut på hela den historien..
Nu är det dags för mig att ta ytterligare ett steg i livet, mogna ytterligare på egen hand, sen kan vi kanske umgås igen..
Du är en underbar person och jag har funderat mycket på om vi hade kunnat göra något annorlunda och ja, det hade vi, men frågan är hade det gjort någon skillnad??
Men en sak är säker nästa gång kanske vi båda ska tänka mer med hjärnan och mindre med en annan kroppsdel, men det hade säkert inte gjort någon skillnad i vårt fall, men alltid lär ma sig något av alla situationer man hamnar i.
Jag vill inte ha något ogjort men vår situation känns nästan som att göra slut med sin pojkvän tycker jag... Ifrån varandra ett tag och sen kan man kanske vara vänner igen..
Jag vill egentligen inte det här men jag måste för att må bättre. Måste tänka på mig själv i första hand.
Just nu tvekar jag huruvida vi någonsin kommer kunna vara vänner.. Hemskt, men sant.. Just nu känner jag; antingen blir vi tillsammans eller inget alls.. Men vi kommer aldrig bli tillsammans och just nu gör det mig ont, men jag kommer komma över det här också.. Bollen ligger hos dig nu, men just nu orkar jag inte engagera mig i en vänskapsrelation.. Det gör för ont!!
Vet inte vad jag ska skriva mer..
Ha det bra så länge, hör av dig om du villsnacka om det här eller maila gärna.. Du kanske inte gillade att jag skickade mail nu, men jag uttrycker mig bättre i skrift när det är känsliga saker, blir mer sakligt och man får fram vad man vill ha sagt på ett annat sätt..
Sköt om dig!! Vad som än händer mellan oss så kommer du alltid ha en plats i mitt hjärta!!
Kram
Fick det här svaret tillbaka:
Allt är bra med mig. Hoppas det är bra med dig också.
Skönt att du äntligen vågar vara ärlig mot dig själv och mig. Jag
förstår att du inte vill ha mig i ditt liv eftersom jag inte besvarar dina
känslor.
Jag kommer att hålla mig undan och om du känner dig redo så får du
gärna ta upp kontakten med mig. Du skriver att bollen ligger hos mig, men det är
när du är redo som vi kan ha kontakt igen.
Jag hoppas att vi kommer att kunna ha en vänskapsrelation, men det får
tiden utvisa.
Jag vet inte vad jag ska skriva mer är lite stressad just nu men känner
att jag borde svara snabbt. Jag hoppas verkligen allt ordnar upp sig för dig.
Kram