lite deppig...
Usch idag känns det jobbigt. Vissa dagar känns det faktiskt helt ok att vara arbetslös men sedan kommer ångesten krypande. Det började redan igårkväll när min sambo frågade om jag var nere och då sa jag att jag var det för jag kände mig lite ledsen utan att riktigt veta varför.
Sedan kom det lite tårar och jag började prata om jobb och jag är mest ledsen för att jag inte ens vet vad jag vill och kan jobba med. Jag har en utbildning men känner att den inte var helt rätt och jag har varit hos en yrkesvägledare men jag är fortfarande lika förvirrad.
Min sambo får det det att jag inte riktigt har något mål, några ambitioner att bli något men det stämmer inte. Jag är visserligen ingen karriärmänniska men visst vill jag ha ett bra jobb som jag trivs med. Lönen är mindre viktig men det ska ju vara så att jag klarar mig och att det blir lite över efter räkningar och sånt.
Sedan tror jag att jag är lite nere för en annan sak också. Min sambo skämtar ofta med mig men jag tar ibland saker på fel sätt plus att jag är så himla känslig och särskilt nu när jag är arbetslös också. Ibland räcker det med en liten grej som gör att man trillar ner igen. Han säger alltså inga taskiga saker men det är svårt att förklara. Jag känner mig så löjlig också när jag tar åt mig av saker som är menade som ett skämt.
Jag tror inte att de som inte har varit arbetslösa vet hur det känns. Att man faktiskt mår sämre vissa dagar och att det inte alltid är så lätt att "rycka upp sig." Nä nu ska jag äta och kolla tv.
Vi hörs!