Göteborg (med omnejd) 2006 #3.2
hej...
här kommer den nya tråden, eftersom jag lyckades knasa till den gamla :)
sorry!
kjamisar till er alla :D
hej...
här kommer den nya tråden, eftersom jag lyckades knasa till den gamla :)
sorry!
kjamisar till er alla :D
ingen som gillade min bild?? :D
någon mer som vill vara med å beställa bubblor??
hallå??
har ni försvunnit?
*gråter i min ensamhet*
Jag lever, nätt och jämt... J-vla förskyldning! Den vill aldrig ge med sig. Tvingade iväg mig själv ned till stan idag - var tvungen att köpa grejer till inbjudningskorttillverkningen. Så nu är ännu mer förskyld, har ännu mer ont i halsen, och har nu huvudvärk dessutom. Men vad gör man inte för bröllopet!
Är mindre än en vecka kvar tills vi ska skicka dem nu... hua!
börjar du också få kalla fötter?? ;)
Princess
näe, kalla fötter har jag inte, dem hade jag när vi förlovade oss
Det känns bara pirrigt, och spännande, för vad våra kompisar kommer säga
jasså, era vänner vet inte??
Nej, bara våra familjer (och antagligen hela släkten - djungeltelegrafen, du vet) och våra allra närmsta som ska vara bestman och tärna.
Men ingen av kompisarna i Linköping vet. Lite roligt är det med tanke på att vi har varit "super-paret" i kompisgänget och alla har sagt att "åh, när ni gifter er så MÅSTE vi få komma!" ända sedan vi blev ihop.
Fick förresten höra häromveckan; En gammal ex-kompis till mig, som jag varit mycket nära vän med - vi delade t om lägenhet ihop första året i Linköping - hon och hennes kille har tydligen gjort slut i höstas. De hade varit ihop i typ 6 år. Det är lite lustigt. Killen är nämligen kompis med min bror och genom min bror har jag hört hur det har gått för henne under årens lopp.
Känns faktiskt lite sorgligt att veta att det sista bandet med henne är borta. Vi var iallafall kompisar sedan vi var 12 år, men jag bröt med henne strax efter att jag träffat T. Vi hade väl inte varit så schyssta mot varandra det sista året innan vi bröt, men droppen kom när hon inte ens kunde vara glad över att jag träffat T. Då fick det vara nog.
Men som sagt, lite sorgligt är det...