Övernaturliga händelser...

sabina o Tattar-Emma: jag har själv varit med om någgt liknande. När jag har legat o vilat på eftermiddagen och liksom befunnit mig i gränslandet mellan sömn och vakenhet, har jag vid några tillfällen upplevt det som att någon legat ovanpå mig, vid andra tillfällen har jag hört röster, tex ett lekande barn, fastän det inte finns någon i rummet. Jag har aldrig tänkt på det som nåogt övernaturligt, men har upplevt det som väldigt obehagligt, eftersom jag precis som sabina har försökt att röra mig utan att lyckas. Detta har lett till att jag har slutat ta eftermiddagstupplurer, för att jag inte ville uppleva det igen. Tack Tattar-Emma för att du förklarade vad det är, jag tror säkert det stämmer!

sabina: ja det är ju läskigt med rösterna, jag har oxå varit med om det som jag skrev, men jag tror det beror på att man är halvsovande. Jag minns att jag trodde eller tyckte att jag var vaken när det hände, men nu i efterhand tror jag att jag drömde, men ändå var halvvaken... Lite konstigt att det kan bli så!

Cinderella: tack, vad intressant! Ska kolla upp det lite mer o inte "stjäla" den här tråden mer! ;) Har oxå märkt att det händer när jag ligger på rygg, undviker det numera...

Jag var på besök hos bekanta i helgen, de berättade att deras dotter på 1,5 år "ser" personer som de inte ser... En gång hade hon suttit i mammans knä o plötsligt tittat bakom henne o börjat "busa" o fnissa, som att någon stod bakom mammans rygg... När vi var där så verkade flickan plötsligt helt frånvarande, tittade liksom förbi oss, så vi frågade "vad tittar du på?" "Lisa!" säger hon då! De känner ingen Lisa... "Var är Lisa?" "där!" säger hon o pekar vid sidan om fönstret... Sen satt hon o "pratade" babyspråk om Lisa en lång stund...

Svårt att veta vad man ska tro, men jag tror nog att hon ser nåt som vi vuxna inte ser... Vi sa till föräldrarna att de måste kolla upp vilka som bott i huset förut, det är ett gammalt hus. Spännande!

Min-Ah

Precis, jag tror oxå att de ser saker vi inte kan se. Och vi sa ju inte till flickan att "nej, det finns ingen där" utan vi skrattade lite o sa "jaha, Lisa..." och sen sa vi till varann att det var märkligt... Föräldrarna tänkte inte heller säga att hon ser fel utan låta henne se det hon ser...