för snäll för mitt eget bästa

Jag måste bara skriva av mig och se vad andra tycker. Jag är en sån tjej som nästan alltid är snäll, glad och trevlig. Jag är verkligen fööör snäll, nästan åt det mesiga hållet vilket jag försöker ändra på.

Det har nämligen funnits kompisar som utnyttjat det och även på arbetsplatser har folk märkt att de kan sätta sig på mig.

Eftersom jag är medveten om problemet så försöker jag konstant att ändra mig till det bättre. Jag kan numera säga ifrån på jobbet när något är fel uatn att bli helt gråtfärdig och jag har dessutom blivit bättre på att säga till min pojkvän när jag stör mig.

När jag blir riktigt arg, vilket inte är speciellt ofta, tycker jag att jag har verkligen har rätt att bli arg eftersom jag annars är så snäll och tolerant. Nu kommer vi till det jag är sur över just för tillfället. Jo, min pojkvän och jag var på en förfest igår och han satt och pratade med en kille och så säger den andra killen till min kille att min kille och jag ser ut att passa ihop. Då svarar min kille att: nej, jag vet inte...

Det hör jag och reagerar starkt på så jag frågar honom en liten stund senare varför han säger så men han har inget bra svar. Istället går han ut för att han mår dåligt och kanske ska spy. Jag går och kollar hur det är med honom och så börjar han anklaga mig för att vara så svartsjuk!

Jag blir riktigt arg, sur och ledsen! Med all rätt tycker jag. Visst han var full men ändå. Det kanske är svårt för er att sätta er in i situationen och allt som ligger bakom men det jag menar är att bara för att jag är en snäll person så har jag också rätt att bli arg, sur och irriterad!

Och nu dagen efter är vi fortfarande sura, fattar egentligen inte varför han ska vara sur. Han är sur för att jag har stört mig på honom och det har han gjort många ggr på mig men jag är ju van för han är en sån som säger till direkt och det gör ju jag med nuförtiden men det är det han har problem med. Jag tycker faktiskt att jag har rätt!

Tack för att någon lyssnade! :)