Namnbyte på barnen?

Hej! Jag gifter mig 20maj. Vi har två barn gemensamt och jag har dessutom två "egna". Just nu heter vi alla mitt efternamn förutom min blivande. Vi kommer allihop att byta till min blivandes efternamn. Personligen tycker jag att alla i en familj ska ha samhörigheten att heta samma efternamn. Jag är uppväxt i en familj där vi hette 3olika namn. Det underlättar även för omgivningen. Men "mina" barns far är helt med på det.

Jag har två barn sedan tidigare och jag och min blivande har ett gemensamt barn som är sju månader. Vår lilla dotter fick hans efternamn när hon föddes och när vi gifter oss kommer jag att ta hans namn men behålla mitt som mellannamn då mina stora flickor bär mitt namn. Vill att de ska känna samhörighet och då deras pappa aldrig skulle gå med på att de bytte till min blivandes efternamn så...
De är sju och tio år och verkar inte själva ha reflekterat över detta men jag tror att de kanske skulle reagera senare när pappa heter ett namn, mamma ett annat och de ett tredje! Behåller jag deras (mitt) namn som mellannamn så känns det bättre iaf. för mig.

Jag har en son sedan tidigare och en son tillsammans med min blivande man. Båda barnen har mitt efternamn. Eftersom jag är feg och inte vill ha en konflikt med min äldste sons pappa, så har vi valt att min blivande tar mitt efternamn.

ET:
förstår ditt dilemma. Mitt ex skulle aldrig gå med på att barnen bytte till vårt nya namn. Jag var lite inne på din linje först men kände att han styr vårt liv så mycket ändå. Jag VILL ha min nya mans namn! Flickorna vill ha kvar sitt efternamn (de vill alltså inte byta till sin pappas) och därför behåller jag mitt efternamn som mellannamn så länge som mina flickor har det namnet.(gifter de sig och byter namn så kan jag ta bort det då). det viktiga är att de inte ska heta sitt efternamn "ensamt" och ha en mamma och en pappa som har två andra efternamn. Nu har vi ändå en koppling och jag kan ta min nya mans och mitt yngsta barns efternamn.

Jag lider inte så mycket av det eftersom jag har ett mindre vanligt namn än min blivande. Men jag måste säga att jag uppskattar min blivande mans förståelse!

Tack för responsen!

Jag har inte tänkt ha mellannamn för egen del, bara för barnen. Själv har jag ingen som helst känsla för mitt efternamn idag, och jag trivs verkligen inte med det. Därför vill jag byta bort det. Men mellannamn för min del får kanske bli svaret såsom "Kär men inte galen" föreslår.

Tror ni en 5 och en 6-åring kan ta ett beslut själva? Jag har frågat dem vid ett par tillfällen och då har de sagt att de vill byta, men jag vet inte om det bara är stundens ingivelse.

E T, vad härligt för dig att du har en sådan förstående blivande!

En 5-6 åring kan besluta själv men inte ta ansvar för sitt beslut. Man räknar med att barn kan fatta självständiga ansvarsbeslut i 12-14 årsåldern, beroende på barnets utveckling.

Jag har en 6 årig dotter sen tidigare...
Och en son tilsammans med min fästman, bägge barnen heter som jag, och så kommer det att bli i fortsättningen oxå...

Hade tyckt att det vore underbart att få ta min fästmans namn, men min dotters far VÄGRAR låta henne byta och jag kan inte låta henne få va ensam i familjen om mitt gamla namn...

Förstår inte varför hennes far gör så, då hon heter mitt flicknamn nu och har alltid gjort det, han va inte ens med när hon fick sitt tilltalsnamn... :(
Kom in i hennes liv första gången då hon va 1 år, och träffar henne endast 3 dagar/ månad nu.

Men, men...

jag skulle tycka att det va konsitigt att ta bort deras "släktnamn"....
Hela livet så heter de samma som plastpappa, om dom nu själva inte byter namn en vackr dag... men inte sin rktiga pappa...Låter inte bra mina öron...

Det är en vane sak att heta olika...våra gemensamma barn fick hans namn från början, jag har alltid hetat (men snart byter ja) ett annat än min familj, men inget jag tänker på....

Kram Kram

Håller med SUSSI2006!

Jag skulle nog tycka det var konstigt om mitt ex ville byta namn på mina ungar, till den nya fruns efternamn. Hon är ju inte ens släkt med mina ungar.

(Bara hypotetiskt - jag har inte ens barn.)

Håller med er delvis, men jag vill inte ta bort deras släktnamn helt. Bara ge dem ett dubbelnamn så att de kan heta samma sak som jag och min blivande.

Till saken hör också att min nya man är mycket mera pappa än deras biologiska pappa, det är bara generna som inte är desamma. Min nya tar fullt ansvar för barnen, medan mitt ex har dem när det faller honom in och inte vill bli en större del i deras liv. Barnen bor heltid hos mig och kommer att göra så framöver också, de kallar (på eget initiativ) min nya för pappa.

Mina barn behåller ju endast sitt släktnamn (dvs mitt namn). De kommer alltså INTE att heta min mans namn. Jag väljer däremot att behålla mitt släktnamn som mellannamn men tar också min nya mans och mitt yngsta barns namn som efternamn. Så i mitt fel har JAG dubbelnamn-ingen annan. Jag får liksom vara länken mellan alla barn och det nya o gamla livet! Ville bara förtydliga detta om någon missförstod...
Jag har förståelse för att mina stora barns pappa inte vill att de byter till min nya mans namn-jag skulle säkert känna likadant. Tycker också att det är onödigt att "stöka till det för mycket" för barnen. Att byta namn om det inte är nödvändigt kanske bara skapar osäkerhet och otillhörighet? (Fast man som förälder vill precis tvärtom med namnbytet!) Jag tror att barn i 5-6 års åldern är alldeles för små för att bestämma själva. De kan säkert säga vad de "vill" men jag tror inte de förstår vad det innebär än? Detta är helt klart svårt! Funderade länge innan vi bestämde oss för hur det fick bli. Min nya man skulle självklart vilja att vi hette samma sak-allihopa. Det skulle väl jag med tycka var mysigt. Men barnen heter det de heter och verkar nöjda med det, och även de känns för små för att vi ska göra en jättediskussion av det. Jag har sagt som det är att jag nu när vi gifter oss och jag byter namn så kommer jag att behålla VÅRT namn ändå (dvs mitt o de stora barnens) för att de är mina barn och jag vill heta som de. också. Det verkar som det känns bra för dem!

Mina barn kommer förmodligen att behålla sitt efternamn efter att jag gift mig och jag tar min blivandes namn. Tycker inte det känns konstigt alls. Barnen får välja själva i vårt fall då de är 9 o 11 år och de heter mitt flicknamn och alltså lika som mormor o morfar tex så de blir ju inte ensamma om namnet och jag är lika mycket mamma till de även om vi heter olika. Bandet sitter väl inte i namnet?

GoaSmulan:

Håller med om att det inte ska göra det. Och till viss del att det inte gör det heller. Men NÅGOT signalerar och betyder det väl? Varför byter DU annars till din blivandes namn?

Klart det betyder något, men jag skulle aldrig ta ett mellannamn för att barnen inte vill byta namn eller för att deras pappa inte vill de ska byta namn. Eller för den delen tvinga min blivande att byta namn om han inte vill.

Håller absolut med dig! I vårt fall så vill ju inte deras pappa att de byter till min mans namn, min blivande tvingas inte heller att byta namn till mitt eller till ett dubbelnamn. Och jag tycker att det är onödigt att de stora barnen ska byta namn till sin pappas helt plötsligt om de inte absolut själva vill-vilket de INTE vill. Alla inblandade har mao kvar sina namn. Det är bara jag som väljer att ha kvar mitt flicknamn tillsammans med namnet jag får som gift. JAG har kvar mitt flicknamn som bonusnamn. Detta är nog mest för att det känns bäst för MIG. Av samma anledning som jag vill bära min nya mans namn vill jag också bära mina barns namn...