E-tuna!

Bra, då är vi överens.
Ja, att kroppen drastiskt förändras när man har fött barn är ju något man helt enkelt får lära sig att leva med...att man dessutom åldras är ju också något man inte kan göra så mycket åt...
Vi får nog helt enkelt nöja oss med det vi delar med oss utav, rent mänskligt, och vara nöjda med det.
Egentligen är det ju dom kvaliteterna som är viktigast, eller hur!
Som min man brukar säga när jag beklagar mig över att jag har gått upp i vikt: "Det handlar inte om kvantitet, älskling, utan om kvalitet"...så rätt.

Ja, så kan man ju också se på saken. Det har jag aldrig tänkt på!!!
Nä nu har han ju gjort bort sig!!!

Men roffan...hur liten är du egentligen???
56 kilo...till vilken längd?
65 i bh...Du är en liiiten tjej!
Jag har svårt att tro att du skulle få två rumpor!

Nu väckte du mina "stora-syster-känslor"

Om du säger att du har den välomtalade päronformen så uppfinner jag en ny form" Apelsinformen" som jag själv då tillhör...
Plus att jag - i alla fall på låren- dessutom har den fruktens skalstruktur...
156 cm LÅNG o 65 kg LÄTT- det är jag!

Ja...när jag tänker på just den dagen så blir jag pirrig!
Jag är inte orolig över planeringen som sådan.
Hur är det med dina nerver?

Varför tror du inte att någon från hans släkt kommer att bli berörda...?

Är du lättrörd?

Pappas släkt, då...kommer inte dom?

Själv gråter jag väldigt ofta, inte av ledsamhet utan det är sååå många situationer och händelser som berör mig känslomässigt.
Jag har också en välutvecklad förmåga att känna av/ in andra personers känslor så det kan bli minst lika "jobbigt" för då kommer det att gråtas...DET kan göra mig lite nervös, faktiskt.

Ja, det är likadant med mig...
Nu gumman, ska jag gå och "nanna kudden" annars blir det alldelas fööör trögt att komma upp.
Jag hänger säkerligen här imorgon e.m med...
Zov så gott o dröm sött!

Förmodligen är det bara jag som är trött men du känns lite låg idag..?
Kramiz