E-tuna!
Alla är vi som vi är!
MEN alla måste också anpassa sig, eller hur!
Ingen skulle någonsin tolerera vad som helst från mig, hantera besvikelse el dyligt och vara nöjd med uttrycket "ja,ja hon är ju som hon är"
OCH- det tycker jag ingen ska behöva göra heller!!! Har jag brister som påverkar min omgivning så vill jag verkligen inte att nära o kära nöjer sig med "hon är ju som hon är..."
Konstruktiv kritik tar jag mer än gärna emot...jag förutsätter att jag har lika många brister som någon annan och då är det min förbenade skyldighet att se över dom och göra något åt dom bristerna...klarar jag det inte själv så måste jag be om hjälp och stöd...
...och gullig!