Vill verkligen försöka gå ner ynka 3 kilo men det går verkligen inte..väger just nu nästan 58 kg till mina 165 cm..inte mkt över kanske men vill ändå! För ett halvår sen gick jag plötsligt bara upp några kilo utan att ha gjort ngt speciellt o jag får verkligen inte bort dom..:( Har försökt med pulver, bars,m.m men verkar bli motsatt effekt bara..tror inte jag skulle gå ner även om jag slutade äta..varför varför?
Med 58 kg till 1,65 har du ett BMI på 21,3 alltså ingen övervikt alls utan fullt normalt. Tycker inte du behöver oroa dig för din vikt, träna istället för att hålla diet!
Jag har ingen aning om varför du itne går ner..
Däremot så behöver du ju absolut inte gå ner... Och iaf inte på ett såpass "drastisk" sätt som pulver...
Testa rör mer på dig, ät mer "grov mat" osv...... Ta bort det lilla som går.....
Svårt att veta vad man kan föreslå när man inte vet hur du äter nu... Men däremot så råder jag dig dock att inte försöka få bort vikt, som på intet sätt är för mkt, med pulver eller liknande.....
Hoppas det löser sig iaf
JAg säger alltså precis som Ettolrach.... =)
sofie
Herregud gå inte på alla bantingstricks! Du går ner på dem, men går sedan upp mer än vad du vägde från start.
det finns bara ett sätt att bli nöjd på. Börja träna!
Saken är ju den att jag äter bara "mörk" mat, inget vitt alls nästan, inget godis, och tränar ca 3 ggr i veckan..Har alltid gjort detta och har funkat men inte nu..Vill inget hellre än vara nöjd med mig själv, vet inte hur jag ska få till det bara!
Usch nu känner jag mig som fröken förnumstig...men jag VET att du kommer inte vara lyckligare för att du är tre kilo lättare. Tre kilo syns knappt. Ofta sätter vi upp korkade mål för oss själva... "Om jag bara hade en miljon hade jag mått bättre" "Om jag bara vägde 55 kilo skulle jag må bättre" "Om jag bara hade ett par Victoria Beckhamjeans DÅ skulle jag ha bättre självförtroende"...och allt det där är så mycket bullshit!
Du behöver (som så himla många andra) jobba i en annan ände och se till att självkänskan INTE grundas i kilo, kläder eller pengar utan inuti dig själv. Vikt och utseende ändras med ålder. ALLA går upp några kilo med åren...kroppen förändras (jag har plötsligt fått PÄRONFORM jag som alltid varit "normalproportionerad) när man blir äldre...
Jag tycker du ska koncentrera dig på nåt helt annat ett tag. Du som redan är så himla nyttig kan sluta tänka på det nu, det KAN du ju redan! Skaffa en ny hobby, börja i kör, gör något som du mår bra av och där du kan göra framsteg på andra sätt. Först psyket, sedan kroppen! Lycka till! :)
Stirra dig inte blind på vikten, hur är formen i övrigt? Skulle du väga 55 så vore du ju på gränsen till underviktig.
Kan det vara så enkelt att du ökat i muskelvikt??
Det är svårare att gå ner i vikt ju närmare normalvikt man kommer, och kör du med en massa kurer av diverse slag så kan kroppen hamna i svältläge och ämnesomsättningen går ner, med nackdelen att den suger åt sig all näring när du börjar äta "normalt" igen och du går upp i vikt.
Mitt enda tips annars är att se över träningen. Försök variera träningen om du tränat samma ett tag. Kroppen vänjer sig nämligen vid samma sorts motion efter ett tag och man gör av med mindre energi (kalorier) på samma träning.
Testa att träna något helt nytt på ett helt nytt sätt. Kroppen "vänjer sig" vid det sätt du tränar och då kan du bli att stå still.
Tränar du t.ex. styrketräning 15*3 rep så kanske du ska prova att göra ett pass med 5-8*2 istället. Alltså lyfta riktigt tungt, så tungt som du orkar och få rep.
Likaså om du alltid tränar spinning, varför inte testa arobic, löpning, simning eller beach vollyboll. Passa på nu på sommarn när det finns så många alternativ.
Bryt träningsmönstret och kör helt nya saker. Dels blir den vanliga träningen roligare och förhoppningsvis blir det en förändring. Lycka till!
Hej Sofie,
föstår ditt dilemma, de där "extra" kilona gör ganska mycket på en kropp som inte är överviktig, ibland är det som ngn skrev tidigare att åldern tar ut sin rätt, men det behöver inte vara så.
Har själv ett BMI på 19.1 och jag trivs jättebra med min vikt, har aldrig fått kommentarer från ngn att jag är för smal eller så (vare sig läkare eller omgivning). Har alltid haft lätt att "hålla vikten" utan att behöva tänka på vad jag äter förutom vid ett tillfälle då jag precis som du helt plötsligt gick upp ca 4 kg. Kände mig plufsig då mina kläder inte satt bra längre, så jag förstår din känsla.
Alla har vi vår egen trivselvikt, vissa föredrar att vara lite runda, andra smala så jag vet att man känner sig bättre till mods när man hittat sin trivselvikt.
Mitt råd är precis som tidigare personer skrivit, att lägga om träningen. Själv började jag gå raska morgonpromenader på ca 30-45 min, mer behövdes inte för mig, jag gick inte varje dag men kanske varannan. Nu behöver jag inte ens det längre, jätteskönt!! Nu tränar jag max 2 ggr veckan ibland bara promenader.
Lycka till!!
Ibland är det bara att acceptera att kroppen förändras. din "uppgång2 kan vara hormonrelaterade eller så har kroppen funnit en trivselvikt där den fungerar på ett bra sätt. Oroa dig inte kilona kan rasa lika fort som de ökade. Och du är defentivt inte överviktig.
tänk på att din mentala trivselvikt och den kroppsliga inte nödvändigtvis behöver stämma överens.
Du kanske äter för lite proteiner.
Ät protein, fett och kolhydrater till alla mål, även mellanmål.
Sofie1,
Jag säger exakt samma sak som Millan28: Eftersom du redan lever så sunt, så är det säkert musklerna som väger : )
Vikten är faktiskt inte så viktig att stirra sig blind på om det bara är ett par kilo upp eller ned. Nu kan jag inte så mycket om ex BMI, men såvitt jag förstått det så tar detta mått inte hänsyn till hur mkt man tränar? Min pojkvän är slim/slank med ganska seniga muskler, men enligt hans BMI-värde så är han rätt överviktig. Men det är han ju inte, han är bara vältränad. You see? ;)
