hatar min släkt

Hörru näsduken,
Är det inte dags att avboka de bisarra planerna och istället skjuta fram bröllopet? Eller är det bråttom? En planering ska vara rolig, mysig, glädjefull och...ja, det tror jag att du också vill. Stå INTE på dig NU, det blir bara värre. Snacka med din blivande och säg att ni tillsammans hittar ett datum längre fram och planerar utan inblandning av övrig släkt. Hälsa sedan släkten att "inbjudan får ni i posten"; datum kan ni läcka innan så att de kan boka.
Nu känner jag inte till hela historien men näe...gör inte detta till något som styrs av andra på ett sätt som du/ni inte gillar. Det låter inte som att det blir en kul fest.
Kram

Nej man tror ju inte man ska hamna där innan... Det tror inte jag heller just nu som inte ens skickat ut inbjudningskorten. Jag vet ju inte så mycket om din situation men olika lösningar:
- Åk bort och gift er. Alternativt ha middag för de allra närmsta och sedan en större fest längre fram för alla.
- Kuvertavgift.
- Varje förälder betalar för det antal släktingar som finns på deras sida. T.ex. om din mamma känner att 10 personer måste komma från hennes sida så blir det hennes ansvar att betala för det. En tanke vi haft eftersom mina föräldrar är skilda och mamma har en jättesläkt och pappa en pyttesläkt och det inte känns rätt att pappa ska betala för det. Men målet är att vi själva ska betala allt.
- Stå på dig och strunta i gliringar (men det var kanske inte aktuellt?
Sänder styrka till dig!

Nej, det är inte DITT bröllop, eller DIN dag! Det är ERT bröllop och ER dag! Vad ska man säga om inte Stå på er? Lägg ner!? Skulle inte tro det...
Det rådet jag skulle vilja ge er är att antingen skjuta upp bröllopet, och ev dra till Las Vegas, eller helt enkelt bara bjuda dom ni vill ha med...eller bara gilla läget och tro på att allt blir bra till slut ändå.
Du har inte valt din släkt, men du väljer dina gäster!
Om inte Du står på dig så är det någon annan som gör det..Släkten e ju som bekant värst

Tråkigt att höra att våra relationer till familj och släkt är så konstiga ibland. Vi är ju bara människor. Låter tråkigt att du "hatar" din släkt för hat är verkligen ett tråkigt och bitter ord.

Jag tycker inte du ska gifta dig alls eftersom du känner hat till de som du ska dela bröllopet med. Hat är ingen grund för något positivt.

Gift er idstället på egen hand i rådhuset om det är viktigt att gifta sig nu, eller gift er i någon framtid, när inte hatet förmörkar festen. Hoppas du finner på en lösning. Lycka till!

Ja, om ni två (ni som ska gifta er) kan komma överens om att rymma till Vegas istället tycker jag att det är det ni ska göra.

Jag brukar vara den första att säga att man ska fudnera på vilka konflikter som det är värt att ta och vilka som bara kan göra ont värre och därför kanske vara mer försonlig. Men helt olycklig ska man inte behöva bli.

Avbeställ allt, säg som det är att det är för mycket krav på er så ni ställer in. Planera sen om som ni vill ha det. Berätta inget om planerna förrän ni måste (dvs efter att ni utformat det ni vill, om ni vill ha gäster eller efter att ni gift er om ni inte vill ha gäster).

Kram!

Säger som övriga, lägg ner bröllopet, skjut upp det eller dra iväg och gift er bara ni två och kanske några vänner som vill och kan följa med på en utlandsresa (behöver ju inte vara Las Vegas)Det är den lättaste lösningen...

MEN jag förstår inte att ni öht ens diskuterar gästlistan med gästerna!! Jag har en släkting som vägrar att komma om ett annat par kommer, det lustiga är att denna ggr har hon inte framfört sitt krav men gör hon det så svarar jag bara att "tråkigt att du väljer bort MITT bröllop p g a av att XX kommer men det är DITT val"
Kanske är det för att de VET att du är ung och därför inte riktigt vågar stå emot som de gör så här därför är det ÄNNU viktigare att ni sätter ner fötterna, båda två, tillsammans och säger att det här är VÅRT bröllop - VI gör som VI vill.
Om de börjar tjafsa - tala om att så här är det och sen byter du bara samtalsämne, diskutera det inte med dem!! (om ni väljer att fortsätta med bröllopet som det ser ut idag)

Varför vill du inte höra stå på dig? alternativet är ju ge efter.
Du kan ju inte ge upp. Det är ju ER dag. inte släktens. Det enda ni möjligen skall lägga ner är det här bröllopet. Sattsa istället på att bygga ERT bröllop istälet för släktens som det verkar som om ni gör nu. SÄg som det är till släkten, ha råg i ryggen och säg jag tycker bara det här känns så eländigt nu, vi ställer in allt och åker utomlands och viger oss bara vi.
Sånna hot kanske är barnsliga, men vad jag hört så skall dom var ytterst effektiva.
Lycka till o sänder lite styrkekramar. NI fixar det här.

Jag sällar mig till gänget som tycker att ni gott kan strunta i dessa otrevliga personer och gifta er på tu man hand istället. vill ni ha kyrkligt så funkar det ändå: två vittnen bara så är det klart! Vill ni ha vackra bilder? Ta dem i alla fall! Bröllopsmiddag? javisst, bara ni och vittnena (och kanske präst/vigselförrättare -om borgerligt)
Låt dem inte deppa ner er. Det ÄR ju faktiskt er dag, men det kanske inte behöver vara DERAS dag också.... De låter inte direkt somm förtjänta gäster.

Om ni inte hemskt gärna vill ha gästerna där så tycker jag att ni bör fundera lite på att "skriva om manuset" (ursäkta uttrycket:)) inför dagen.
Olycklig inför bröllopet? DÅ är det illa!!!

Lycka till, verkligen.

näsduken

Jag förstår dig precis! Jag hade samma problem själv... hatade min svärmor (vilket jag fortfarande gör) men jag kan ju inte exkludera henne. Så jag blev tvungen att lida genom mitt eget bröllop genom att se henne där. Och krama henne Blääää...

Men för husfridens skull å allt annat så händer det att man ibland inte får som man vill...

Kanske kan man inte fixa m gästlistan själv som man ville, kanske blir inte allt som man planerat eller ngt oävntat dyker upp...

Men som en tjejvän sa. Hur det än blir så blir man gift iallafall och du gifter dig med den du älskar, det är väl det viktigare.

Vet inte om, det är till så mkt hjälp men eller om du förstod vad jag menade

Kramar å Lycka till

sluta vara martyr

gör som NI vill. Så omoget och barnsligt att dansa efter andras pipor. Vet du inte vad du vill?