• näsduken

    hatar min släkt

    Jaha,
    var börjar man...
    Visste redan från början att det skulle bli en mardröm att ordna med vårt bröllop men aldrig i min vildaste fantasi trodde jag att jag skulle bli så här otroligt olycklig som jag är nu. Samtidigt går jag i ett konstant chocktillstånd eftersom min älskade faktiskt fortfarande vill gifta sig med mig. Det kan jag bara inte fatta...

    Det är bara en massa krav hela tiden, inte önskemål utan krav. Jag har läst era historier såååå många gånger och aldrig trott att jag skulle hamna där, fast elva gånger om... I nästan ett år nu har jag först stått på mig, inte kompromissat, försökt kompromissa och slutligen helt gett vika för kraven. Och det är alltid gästlistan det handlar om. Ena stunden gillar inte en person - nähä då plockar vi bort dom, andra stunden så gillas inte en annan men pga omständigheter så bjuds dom ändå. Sen måste man bjuda familjen vare sig man vill eller inte, vare sig man kommer överrens eller inte, vare sig man hatar varandra eller inte. För så är det... Det hjälper inte att kontra med att det är andra tider nu, så var det förr, vi har inte råd osv osv osv i all oändlighet.

    *pausar för att gråta*

    Jag vet verkligen inte vad jag ska göra nu, jag vill inte gifta mig under dessa premisser. Inom mig vägrar jag men känner samtidigt att jag inte pallar mer. Har inte kust att ge mig mig - igen - för husfridens skull.. men jag göt det troligtvis ändå. Min älskling lider verkligen med mig och för egen del också men vill ogärna ställa in bröllopet. Men samtidigt vil han inte gifta sig när det gör mig så olycklig.. *paus igen*

    Det är inte det att jag är en väldigt ung brud som inte klarar av att stå emot mina föräldrar, snarare tvärtom. Jag vet vilket helvete dom kommer att få från min själviska släkt och därför ger jag om och om igen efter, för jag vill dom ska slippa glirningar i resten av livet (nej det är ingen överdrift, släkten kommer älta tills dom dör).

    Jag vill gärna slippa höra fler "stå på dig" och "det är DITT bröllop - det är DU som bestämmer", för i verkliga livet fungerar det tyvärr inte så :(

    Drive thru i Las Vegas är så underskattat. Önskar jag kunde göra det; hade dessutom bara gått på $25 inte fantasisumman vi är uppe i nu...

  • Svar på tråden hatar min släkt
  • viktualia

    Men vilka vidriga varelser! Jag hade inte bjudit nån ur släkten om jag hade varit i dina kläder. Håller med tidigare talare om att ni borde ändra bröllopskonceptet så att det verkligen BLIR en LYCKLIG dag för dig och din blivande!!

    Ingen tackar dig på lång sikt för att du gav upp dina egna önskemål och med en så dum släkt så är det ju tveksamt om du borde behålla kontakten med dem. Framförallt tycker jag att det låter som att det handlar om norra Europas mest egoistiska personer. Och dessutom: Det handlar ju BARA om ett bröllop!!!! Det är ju en fest en dag... Att folk inte håller sig på mattan då?!?!? Helt sanslöst verkligen!

    Med mitt "BARA" så menar jag inte att förringa er kärlek och vilja till äktenskap, jag konstaterar bara att ett bröllop är ett endagsevenemang och att det är relationer i det långa loppet som räknas. Hoppas du förstår vad jag menar... klurigt att förklara

    Sköt om dig, ändra konceptet till utan puckosläkt och ha en fest senare för bara vänner. Blod är inte tjockare än vatten och det är INTE nån mänsklig rättighet att få gå på bröllop - det är en ynnest och förmån!!!

  • Miss Maria

    Skickar massor av styrkekramar!!
    *kramarom*
    Håller med alla andra här inne.

    Kan inte påstå att vi är in en likadan situation men har ändå råkat på en hel del grejer i vår planering. Kompisar och släktingar som är/blev/kommer bli sura. Men vi har tyvärr inte en halv miljon och har heller inte lust att lägga den summan på ett bröllop, även om det säkert hade blivit otroligt roligt.
    Jag vet med mig att vi har vår budget och försöker hitta sätt att få en fantastisk dag med så många som möjligt av dem som vi tycker om.

  • pickolina

    Hade det varit jag så tror jag att jag hade ställt in bröllopet... Jag skulle inte vilja gifta mig under de omständigheterna. Sedan hade jag hittat på något annat istället... Ett litet intimt (hemligt) bröllop med vissa utvalda gäster eller kanske en enkel vigsel på en strand i något exotiskt land, med bara min älskling... Tja, finns ju många andra alternativ till det "spektakel" som dina släktingar gör ert bröllop till....

    Hur ni än väljer att göra så hoppas jag att ni får en underbar dag till slut! *kram*

  • Zozo

    Om det inte GAR att sta pa sig (och det maste vara bade du och din m2b i sa fall!!); vilket jag kan första är jobbigt, även om jag gjort det ända, men om det nu inte gar.. Slopa det stora bröllopet med en massa masten! Gift er som det var vanligt pa 70-talet, bara ni och vittnen pa stadshuset alt utomlands!
    Vi har verkligen gatt efter "regeln" att vi bara bjuder dem vi vill ha där och inte bryr oss om huruvida släktingar borde ha bjudits.. Visst, vi har fatt en eller annan kommentar men de människorna betyder inget för mig. Tycker jag inte om dem annars, maste jag inte tycka om dem bara för att jag och min m2b gifter oss!
    Vi har däremot en "ursäkt": vi har hyrt ett väldigt speciellt stâlle med plats för max 34 personer.. och da kan man ju köra med att "det finns inte möjlighet att bjuda fler"!?

  • Julibrud - 06

    näsduken

    *KRAM* Förstår dig helt och hållet då jag själv har varit i liknande situationer vid andra högtidsdagar.

    De gånger har vi också haft "problem" eller rent ut sagt ett rent h......! med gästlistan där människor inte tåler/hatar varandra. De vill inte ens sitta bredvid varandra. Hela tiden försöker man vara dem till lags men denna gången bestämde jag mig för att det är jag och min blivande som bestämmer och INGEN annan. Då vi har fått ta emot så mycket krav och varit så olyckliga vid tidigare tillfällen.

    Det har blivit lite olika reaktioner på det men denna gången försöker jag att inte ta det åt mig. Då det ändå har fällts en del kommentarer och sårat oss.

    Jag förstår dig med husfridens skull men försök ändå inte att ge upp!! Din blivande vill gifta sig med dig och du med honom, det är det som är viktigast!!

    Om ni så ställer in (vilket säkert är jättesvårt med tanke på husfridens skull) så glöm aldrig att ni vill gifta er! Bestäm då någon annanstans att gifta er om det så är Vegas eller rådhuset. Så att ni trots allt blir lyckliga och får som ni vill (gifta er)

    Om ni ändå bestämmer att gifta er så diskutera inte gästlistan med utomstående. Försök säg till dem om de fäller kommentarer som att jag kommer inte om den kommer etc, att det är tråkigt att den personen inte kan komma till ert bröllop då ni bjuder vem ni vill och alla är välkomna!

    Jag vet att detta är svårare i verkligheten att göra men ibland måste man visa att detta är inte acceptabelt som de håller på. Antingen kommer de med glädje och firar ert bröllop eller så kan de bli hemma! Försök även att vara bland de stöttar dig och försök hitta styrkan där! Stort Lycka Till!!

  • gullerika

    ÅÅÅ så himla tråkigt. Det är ju faktiskt inte festen som är huvudgrejen - det är ju giftemålet och festen är till för att fira det, och hur skall man kunna fira om man inte mår bra. Jag hoppas att det löser sig för dig, men känns som om det kommer läggas massa pengar på något du inte riktigt kommer kunna njuta av. Ta din m2b och åk till Las Vegas gift dig framför Elvis och gråt av lycka istället. Kan aldrig tänka mig att du förtjänar att må som du mår!

  • Modestie

    Tycker också ni ska skjuta detta på framtiden och börja om helt sedan, i smyg s a s. Sedan får din släkt acceptera varandra när de kommer- eller gå om de är riktigt taskiga och inte står ut med andra gäster etc. Det man kan göra är ju att inte placera folk som är som hund och katt vid bordet precis i nära anslutning till varandra utan att man har ett upplägg osm gör det trevligast möjligast där folk man vet komme rba överens sitter i anslutning till varandra, sedan är det i slutändan upp till gästerna att ta ansvar för att man åtminstone respekterar andra som är på bröllopet fast man inte gillar dem eller att inte bli bjuden själv.

    Dte låter som att du/ni gett dina släktingar lite för mkt att säga till om och nu rä det helsnurrigt, ta time out och börja om utan deras inblanding!

  • näsduken

    Först ett stort tack till ALLA som svarat. Jag har verkligen läst vartenda inlägg ordentligt och tänkt ordentligt på vad ni har att säga - alltid bra att försöka tackla problem från olika håll och försöka se andra synvinklar.
    Jag har läst mitt eget inlägg ytterligare en gång och sett två saker som jag förstår har gett upphov till missförstång (vet att jag inte delgett speciellt mycket info om vår situation, men jag vet att vissa gäster är här inne och läser och vill inte att dom ska hmmm...känna igen oss).
    Hur som haver, jag är inte en ung brud utan medelålders. Vi har inte heller diskuterat gästlistan med gäster - bara våra föräldrar. Kanske bara förvirrade ännu mer?

    Ja vad är lösningen för oss då? Hmm, inte att skjuta på det för det blir bara samma visa fast senare då. Då återstår att ställa in spektaklet eller fullfölja... Jag läste i en annan tråd att någon hade ställt in även med gäster från utlandet - vi har samma situation framför oss. Från alla delar av världen och det blir en väldigt kostsam historia om vi ställer in. Dessa människor älskar dock villkorslöst och vi VET att dom stöttar oss om vi beslutar oss för att ställa in. Men just för att dom är så enkla och goa människor vill vi inte gärna "utsätta" dom för det; ekonomisk förlust och besvikelsen att inte kunna dela vår glädje (->ha!).
    Ja, det är inget lätt beslut att ta - oavsett vilket det blir men återigen vill jag ge er alla en stor kram för att ni kommer med synpunkter, styrkeramar och support. Det betyder faktiskt en hel massa, även om vi alla är anonyma här.
    Vi ska läsa igenom inläggen ett par gånger till för alla har gett en ny infallsvinkel till situationen och verkligen fundera ordentligt på vilken väg vi ska vandra.

    /näsduken

  • Novemberbrud06

    Ni kanske kan göra så att ni har ett litet bröllop med bara era föräldrar, syskon och ev närmaste vänner? Då behöver ju ingen i släkten känna sig utanför - då ingen av övriga släkten är bjuden.

    Än så länge har det inte blivit nåt tjafs med våran gästlista (fast nån enstaka har bjudit in sig själv, på ett skämtsamt sätt - men svårt att veta hur man ska tolka det). Men om det kommer att bli en massa tjafs - så gör jag hellre så som jag beskrev åvan, än att behöva bjuda in personer jag inte vill ha/har råd att bjuda.

    Vad säger din m2b om allt det här?

  • viktualia

    Vad är det för föräldrar som ställer till det på det viset?!? Även om det skulle vara så att de bidrar ekonomiskt, så är det ju fortfarande ER stora dag och inte deras!!! Och inom budget måste det ju vara så att det är NI som bestämmer gästlistan. Det är ju som sagt ERT bröllop och inte deras. Om de har behov av att markera mot den ena eller andra personen, så får de göra det nån annan gång! Himla respektlöst och som sagt, glädjedödande!

    Har de här krånglade föräldrarna nån aning om vad de ställt till med? Kan ni säga det till dem, alltså hur illa de här konflikterna har sårat er? Att deras krångel förtar glädjen och att projektet bara känns tungt? Jag tycker att om det är möjligt så ska de få veta vad de har ställt till med i form av sorg och lidande!

    Önskar att du och din m2b får kraft av alla reaktioner här och att ni bestämmer er för att det ska vara er lyckliga dag. De krånglande föräldrarna ska inte få knäcka er och att ni ska ha en underbar dag i alla fall. Känn stödet från BT och försök fatta ett beslut som känns bra, oavsett föräldrarna. För ni är värda ett så mycket bättre öde än detta. Ni är värda ett bröllop i form av den glada kärleksfest det ska vara! Och frågan är om de krånglade föräldrarna verkligen är värda att få ynnesten att delta?!?!? Efter allt de gjort....

  • 7804

    Det är klart att det visst funkar så.
    Hellre en lycklig avslappnad brud en ettkänslomässigt vrak som bara försöker göra andra andra nöjda på den viktigaste dagen i sitt liv.
    Be dom dra åt helvete. Det är ER det handlar om.

  • Penny28

    Önskar dig all lycka!!
    Jag vill bara säga att jag hatar min blivandes släkt!! Framförallt hans dryga mamma och hans fullständigt ointresserade syster.
    Ja, då fick jag det sagt.
    Skönt!!

  • Olga75

    I mitt fall satte pengarna gränserna för att inte bjuda in hel ok gäster .Om jag hade råd skulle jag bjuda alla som jag kunde. Det är väl en dag om någon att visa välvija inför släktingar som man kommit på avigsidan med. Jag valde att inte bjuda dem men de kommer inte tjata om det i efterhand heller... Svårt dilemma du har och jag önskar dig all lycka och styrka att göra som du vill!!!

  • Sophia307

    Jag ska berätta lite om en i min släkt, hon har också en rätt skön inställning till de andra i vår släkt. Exempel på vad hon gjort: På min farfars begravning när jag om min familj träder in i kyrkan, går hon skamlöst och utan pardon fram till mig, Ser besvärad på mig och praktiskt tagit sliter av min väska Med nitar (Jimmy Choo), så den hamnar på golvet. "Så, Sophia, en sådan där väska kan du omöjligt ha på pappas begravning idag! Lite hyfs får du väl ha!" Saken är den, att min faster har gjort så många sådana här saker att jag inte längre reagerar på det. Man finner liksom inga ord. Andra exempel: - Säger eller skriker med en hög stämma: "Men gud, Sophia, ska du inte hjälpa till och duka?!" när jag är på besök i hennes hus. När jag väl dukar och hjälper till brukar hon säga att jag hör fel och helt enkelt göra om allt själv. - Skrika: "Har du ingen uppfostran?" När jag stiger ut ur Hennes badrum efter att ha använt det och glömt att släcka Efter mig. Kort sagt, en helt sanlöst verbal häxa från helvetet. Till

  • Sebastiána

    Jag har inte läst hela tråden, men om jag var ni skulle jag stryka alla planer ni haft hittills och börjat om från början, gift mig i hemlighet bara vi alternativt med bara de närmsta vännerna med.

Svar på tråden hatar min släkt