Nu är vi gifta! Långt med några bilder..
Äntligen har vi gift oss och det blev precis så underbart som vi drömt om! Hade dock aldrig kunnat ana att det var SÅ otroligt härligt och fantastiskt! Det enda jag tycker var synd var att dagen gick så fort, men vi kommer alltid ha minnena..
Dagen börjar med att jag vaknar upp 07.30 hemma hos mina föräldar i Enköping. Vi bor i Gbg men jag är från Upplands-trakten och bröllopet skulle alltså gå av stapeln där. Min sambo sov över hos min bror inne i Uppsala tillsammans med sina bestmen tillika två yngre bröder. Våra två små pojkar är redan uppe och lekte med mormor och morfar och jag väcker en av tärnorna och vi intar en lugn och något stadig frukost. Jag är inte ett dugg nervös vi den tidpunkten, bara väldigt uppspelt och lycklig. Kvällen innan hade vi varit i festlokalen och checkat en sista gång så att allt såg bra ut med ljud och ljus etc.
Vid elva åker vi in till Uppsala och äter lunch med övriga två tärnor och de andra bästisarna. Jag får inte i mig mycket men jag är fortfarande inte nervös. De andra frågar hela tiden om jag inte var nervig osv men det känns lugnt då. Kl ett är det dags för sminkning på salong Face Stockholm och då kommer även fotografen och börjar fota. Allt går jättebra, dock tar det längre tid än vid provsminkningen så jag får springa till frisören med mina tärnor i släptåg.
Hos frisören korkar vi upp lite champange och sen är det bara att bli ompysslad. Två timmar senare står jag färdigklädd och fixad och på väg ut till bilen.
Det hade regnat i en vecka nonstop innan denna dag men just den dagen skiner solen och det är behagligt ute- snacka om tur!
På väg mot kyrkan ringer min bror som är toastmaster och medddelar att alla kommit förutom en av bestmennen som kör från Gbg. Han och hans sällskap har tankat diesel fuel i deras bensin drivna bil och nu har motorn pajat, nervositet kanske?? Iallafall så har de fått en lånebil men de är en timme sena. Vid detta besked blir jag helt plötsligt kräknervös! Jag bara skakar men när vi kommer fram till kyrkan har bestman iallafall kommit, de fick byta om i bilen men det gick iallafall. När jag står utanför och håller pappa i armen så känns det som om jag ska svimma. Först går våra tre tärnor resp tre bestmen in och sen följer vi och prästen. Ingångsmarschen är "the trumpet Voluntary" och jag bara går och ler. Pappa har tårar i ögonen när han kramar om mig och min blivande framme vid altaret. Min man är så snygg och stilig i sin frockcoat, han som annars bara har jeans och t-shirts. Vigseln går jättebra, min duktiga kusin sjunger solo våran sång "Kissing You" med Desree. Då gråter de flesta inne i kyrkan och likaså när två av mina bästa vänner läser bibelläsning. allt är så vackert och perfekt. Våra två små killar sitter hos mormor och morfar och vinkar frenetiskt, iallfall den äldste, tre år. Den yngre, ett år, tröttnar snart och vill hellre bli buren av morfar ståendes. Men så duktiga de är!
Efter vigseln var det riskastning ute på trappan och hela vägen ner mot gräset. Där är det en miljon kramar och lyckönskningar och tårar och ännu fler kort. Efter ett tag åker vi iväg i "vår" fina bil, en Rolls Royce och tar fler kort med fotgrafen.
Under tiden tar sig alla gäster ut till festlokalen och får gå en kortare tipsrunda med lite öl och cider som färdkost. Detta var ett mycket uppskattat inslag!
Vi anländer efter ca en timme och då utbringar min bror första skålen. Sen är det mingel och efter nån halvtimme drar middagen igång.
Den är helt underbar, alla fina tal och såmger och spex som våra vänner och familj hittat på. Det värmer verkligen, vi hinner inte sjunga mer än en enda sång för det är grejer på gång hela tiden. När pappa och min bror håller tal rinner tårarna, men alla tal är fantastiska!
Att vi hade underbara vänner och familj visste vi men det här tar verkligen knäcken på allt! På menyn är det Vodkagravad Lax till förrätt och Oxfile med Björbär och hallon samt potatis-och cheddar gratäng. Jättegott!
Efter maten tar personalen undan och bryter borden och vi skär upp tårtan och drar igång med dansen. Det går riktigt bra med valsen, vi snavar inte en gång! När festen sen fortsätter dansar alla och det är inte tomt på golvet en minut. min man är från Kurdistan så vi dansra kurdisk och persisk dans också och detta är verkligen populärt, speciellt av min släkt. Vid ett-halv två är det vickning, min svärmor har lagat kurdiska nationalrätter som alla får smaka på och det är verkligen jätte-uppskattat! Vid fyra börjar vi få ont i fötterna och då har de flesta gästerna börjat droppa av. Dock har vi ca tio-femton gäster kvar, många ska sova där eftersom det även är ett B&B. Vi sover i "lyxsviten", vilket inte är något annat än att vanligt rum. Vi bytte bort vår egen bröllops-stuga en bit bort mot ett av de vanliga rummen på natten eftersom vi ville stanna längre och ett par gäster var trötta. Det ångrar vi inte. Våra killar som tappert varit med fram till tio-tiden har nu däckat och vi smyger ner i sängen bredvid dem. Inte direkt den romantiska eldiga kärleksnatt man ska ha, men vi somnar ihop väldigt lyckliga och trötta.
kl nio morgonen därpå är vi uppe och äter frukost med alla långväga gäster. Inte ett dugga trötta, bara fortsatt lyckliga..
Om någon månad drar vi iväg till Thailand på bröllopsresa med barnen, morfar, faster och morbror. Min bror har nämligen bott i Thailnad och är därför en utmärkt guide och morfar och faster är med som barnvakter bla.. Helt perfekt!
Ja den dagen den 9e september 2006 kommer vi aldrig att glömma! Vi gårfortfarande och drömmer oss tillbaka dit trots att vardagen nu börjat. Men det kommer för alltid att vara ett underbart minne!
Några första bilder finns på www.familjeliv.se/Hem/mrsmorad/galleri.php
Det kommer fler när vi fått fotografens bilder!
