Hjälp! Äktenskapsförord och testamente LÅNGT

Har bara skummat tråden, men du ska definitivt inte skriva på ett förord som hans jurist har skrivit och som bara tillvaratar hans intressen. Även om du vill vara hemma så beskriver du alla ingredienser i en klassisk kvinnofälla och det vet du själv, det skriver du ju om, vilka nackdelar det har för dig.

Men jag tror att enda nyckeln är att ni måste prata. Du måste förstår hur han tänker och han måste förstå hur du resonerar och vad dina intressen är. Skaffa en egen jurist!

Att vara hemma är fö inte bara att "plocka" utan ger du upp karriär och annat för honom så bör du kompenseras för det, i levnadsstandard, pensionsförsäkring, etc etc etc.

Du har ju vetorätt - ett äktenskapsförord blir det ju bara om du skriver på det. Jag skulle aktivt avråda dig från att skriva på nånting alls i det här läget. Det minsta du kan göra är att ta in ett juridiskt ombud som ser efter situationen på dina villkor och enligt dina intressen. Kom ihåg - han kan bara driva igenom sina krav om du går med på dem - GÖR INTE DET!

Sen kan jag undra om du verkligen alls borde gifta dig med honom... men det beslutet måste vara ditt.

Faktum är att det nog vore bättre för honom, och närmare motsvara hans förväntningar, att anställa en hushållerska. En hemmafru, helt utan inkomster, försörjning eller rättigheter, är dock förmodligen billigare för honom i det här läget. Vill du vara det?

Nu vore det ju intressant om TS återkom här men jag förstår att hon behöver fudnera också.

Iallafall, jag vill också understryka att det inte tycks handla om att vilja bli försörjd, utan om en realtion där han vare sig tycks anse att hon bör ha en inkomst själv (för att istället kunna gå hemma och plocka efter honom) eller tycks unna henne något av den höga inkomst han tänker dra in under tiden. Iallafall mitt äktenskap bygger på principen att vi både dra in pengar och lägger ner tid och bägge är lika värda. Om den ena av oss bara gjorde det ena eller det andra (som i detta fall, han tjänar pengar och hon lägger ner tid) då skulle det också vara lika mycket värt - men han tycks ju vilja att hon vare sig sak tjäna pengar eller vara värd något för tiden... och det reagerar jag emot.

Sen kan jag bara åter uppmana TS att använda den makt hon har att säga nej och ta in en till juridisk expert som ser efter också hennes intressen!

Om man bor utomlands när man gifter sig eller bor i olika länder eller bor i ett annat land ett visst antal år och då skiljer sig kan det uppstå tvister om vilket lands lag som ska gälla. Man kan då skriva ett lagvalsavtal ihop med äktenskapsförordet (vet ej om det är en paragraf i förordet eller ett separat papper) där man tillsammans i förväg bestämmer vilken lag som ska gälla. Detta kan en jurist som är van vid internationella familjerättsärenden hjälpa en med.

Den som förklarade detta för mig var den här advokaten www.advokatbergquist.se/ som vi anlitat i ett arvsärende där det blivit just diskussioner som konsekvens av attd et inte fanns ett sånt avtal. Jag vet inte om han bara gör arvsärenden, men han kanske kan rekommendera någon som gör äktenskapsförord och andra ärende också med internationell specialisering.

Jag tycker fortfarande det är viktigt att ni skriver alla dessa papper med en jurist som du anlitat eller ni anlitat tillsammans - inte bara en som din blivande anlitat.

Lycka till!

För att du ska kunna lita på att det pappret ska gälla så borde det nog också registreras vid tingsrätten - det är bara äktenskapsförord som är registrerade så som gäller t ex. Ett du har i ditt bankfack kan säkert en duktig jurist avskriva rätt fort när du plockar fram det under en bodelning, är jag rädd.

Ja, du bestämmer såklart - men jag står fast vid mitt råd sen tidigare i tråden.

Just det, kanske ska säga nåt om rät ttill lika levnadsstandard inom äktenskapet. Ja, det har man rätt till - så om du skulle t ex tvingas till socialen så kan de neka för att han är skyldig att försöja dig. MEN - det bygger ju på att han förstår det och vill göra det - du blir ju oerhört utlämnad till hans goda vilja... (som är MYCKET begränsad, som jag ser det) - i dina inlägg om hur det ska bli ekonomiskt mellan er läser jag väldigt mycket om dina förhoppningar och inget alls om hans utfästelser eller handlingar för att tillmötesgå dina och era gemensamma behov.

Och sen då, när ni får barn - vilka pengar ska ni försörja dem på? Kommer det bli ditt problem att se till - eller är han beredd att dela lika då? Kommer du behöva tjafsa med honom dagligen om vem som ska betala välling och blöjor? Om han vägrar då?

Som jag ser det har du många frågetecken kvar att reda ut!

OCH - VARNING FÖR SVÄRMORS ADVOKAT!!!!

Jag tycker ju inte att hans bror verkar vara en vettig skala att mäta mot :-O - att vara lite mer generös än det du beskriver är liksom ingen merit! Och precis som du säger - ska du behöva vara tacksam den dag han är beredd att vara med och betala blöjor till era barn?

Ja, du verkar ju iallafall anse att du vet vad du ger dig in på - och ingen av oss kan fatta beslut åt dig! Du har just nu makten att förändra din situation! Gör det!

Jag hoppas ni blir lyckliga och slipper använda de papper ni nu skrivit. Du har iallafall valt att gå in i det med öppna ögon (inte så öppna, med stöd av en egen advokat, som flera av oss rått dig till att ha, men ändock med vetskap om de fällor som kan innas i det) och du är den enda som till slut kan bestämma över ditt eget liv. Jag hoppas också att du inte tar våra svar som kritik mot dig på något sätt utan som de välmenta rekommendationer de är avsedda som efter ditt stressade rop efter råd i början av denna tråd. En av mina vanligaste käpphästar i livet är att kvinnor borde ta större ansvar för sin egen privatekonomi och sin framtida sociala trygghet.

Lycka till!

Håller med Miss Cee - det ska inte vara mindre säkert för honom men däremot lika betryggande för er båda. Problemet är kanske inte förordets formuleringar i sig utan dem i kombination med 1) era ojämlika inkomst- och förmögenhetsförhållanden, 2) att han tycks vilja behålla dig som beroende av honom utan egen inkomst och 3) hans hemlighetsmakeri kring sitt testamente. Tillsammans gör de din situation otroligt sårbar. Vill du fästa den sårbarheten på papper - när du bara har förhoppningar och inga försäkringar om att han är juste mot dig?

I övrigt finns nog inget mer att säga. Som jag konstaterat innan så är ditt liv och dina beslut dina - du bad om råd och du har fått en samstämmig kör av sådana, som du väljer att inte lyssna på, i blåögd förhoppning.

Lycka till - jag önskar dig verkligen all lycka, inte minst då jag är rädd att du en dag kan komma att behöva den!

Nu kände jag mig lite träffad här, eftersom jag inte heller bor ihop med min man (vi har dock gemensam ekonomi ändå och inget äktenskapsförord ). Man kan faktiskt vara gifta, leva lyckliga och inte bo ihop. I vårt fall beror det på att jag jobbar utomlands och han skulle ha svårt att få jobb där jag finns. Så att man väljer en sån lösning har jag inte i sig svårt att förstå.

Hälften av hans inkomster är väl kanske att ta it. Men en uppgörelse som ger dig en trygghet även utanför hans generositet och som ger dig möjligheter att fortsätta klara dig och veta hur om ni skulle skiljas eller han skulle gå bort tycker jag du borde se till att ni har.

Jag ger dig samma råd som TS fått - se över er uppgörelse med hjälp av advokater som representerar er båda - inte bara en som anlitas av honom/hans företag/hans familj och som har sin lojalitet endast i hans intressen.

Och en pensionsförsäkring bör du absolut ha! Särskilt om du jobbar deltid och utomlands!

Maria_F - i ert fall tycker jag det låter som att ni borde ha ett äktenskapsförord, först och främst för att reglera de där arven med känslomässiga värden i. Hör också med en advokat hur ni bäst gör för att garantera dig det engångsbelopp du talar om och barnens skolkostnader, om olyckan skulle vara framme.

Om ni bosätter er där där ni bor nu och bor kvar där ett antal år så gäller det landets lag. Även om ni gifter er i Sverige. För att svensk lag ska gälla måste ni antingen sen bo ett antal år i Sverige - man "väljer" s a s vilken lag som ska gälla efter hur man bor. Man kan också skriva in det i ett äktenskapsförord eller i ett separat avtal - om man absolut vill att t ex svenska lag ska gälla.

Ett förord kan faktiskt gagna dig också - beroende på hur det är formulerat såklart. Det är i sig ingen dum ide att ha ett - bara det ger båda parter skydd och om båda har möjlighet att tjäna egna pengar.