Inlägg från: sweetstreet |Visa alla inlägg
  • sweetstreet

    När märker man av att man är...GRAVID???

    Wow, vad du blev filosofisk Page!! :)

    Ja, beträffande det där hur mycket man älskar sina egna barn så är jag fullt övertygad om att det generellt inte alls beror på om är gravid eller ej.

    Ett typexempel är väl att fäderna älskar sina barn lika mycket som mödrarna trots att papporna ju itne går igenom ngn graviditet.

    Och det där med hormoner är såklart sant men jag vet folk som börjat producera mjälk även när de adopterat barn. För att hela kroppen och psyket är så inställt på detta med barn och omvårdnad att den producerar hormon ändå.

    Jag har även flera exempel på folk jag känner som inte alls superbondade till sina nyfödda barn trots normal graviditet och förlossning. Och detta handlar inte om ngn form av förlossningsdepression som kan drabba kvinnor, utan var bara helt naturligt. Det talas ju itne så mycket om det, men jag har förstått att det är ganska vanligt att man inte flyger runt på rosa moln och total-älskar barnet när det kommer, utan att detta kan ta tid. För en av mina vänner tog det faktiskt upp mot ett par månader innan hon kände sådär jättestarkt för barnet. Och DET var en shock för henne. Hon trodde det skulle komma direkt på en gång sådär PANG! Så jag tror hon kände enorma skuldkänslor ett tag tills hon pratade med en BM som sa att det är rätt vanligt och helt normalt.

    Så jag tror detta med bonding är jätteindividuellt oavsett graviditet eller ej.

  • sweetstreet

    Däremot tror jag att vi har urisntinkter och att fortplantning helt klart hör till dessa!!!

  • sweetstreet

    En grej som är rätt cool dock som jag hört och som jag funderat på stämmer eftersom jag sett exemple på det i bekanstkapskretsen är att första barnet (biologiskt då alltså) ofta liknar pappan väldigt mycket! Och att kommande barn inte alls gör det på samma sätt (statistiskt sett alltså).

    Detta ska enligt biologin ha att göra med att pappan ska känna sig säker på att det är hans avkomma och inte någon annan Nisses som humpade runt med frugan en kväll nr han själv var på konferens. Och enligt biologin ska mannen vara noga med detta eftersom han sedan ska investera en massa energi i avkomman och han måste då vara säker på att det är värt besväret ;)

    Det är tydligen inte lika viktigt med denna "säkerhet" när nästa barn kommer för att vi ofta håller ihop som par ganska länge och det då liksom antas att han ska ha haft mer koll på "sin hona" under tiden sedan första barnet.

    Ja, allt detta ska man kanske se på med sina "stenåldersglasögon" på näsan och inte med sina 2000-talet-linser...? ;)

    Men det är iallafall en teori. Och det lustiga är att bland mina vänner har det stämt i säkert 90% av fallen. Första barnet är ofta likt appapn (åtminstone fram tills de är ett par månader) medan andra barnet inte alls är likt pappan!
    Om det är slump eller inte, vad vet man?! :)

  • sweetstreet

    Vad gäller oss, om vi nu lyckas med ett biologiskt barn någongång, så gissar jag att min man tyvärr kommer att få se fler av mina gener iallafall utseendemässigt...??

    Brukar ju kunna vara så med s.k "blandraser"..... ;) En dominerar liksom.

    Jaja, Barnet kan gärna få my looks om det får my husbands brain!!!!! ;)

  • sweetstreet

    Fast å andra sidan sa han att han är glad så länge barnet inte är en mulatt!!!! :o

    Haha, inte för att han inte gillar svarta eller färgade, utan helt enkelt för att jag sedan vi flyttade hit till USA nästan enbart har sett snygga svarta män!!!!! :o :o :o ;) :D :D :D

    Jättekonstigt, men det ÄR faktiskt så. Det finns väldigt få vita män jag tycker ser bra ut (iallafall om de inte är på film...! ;) ) Men när man går på stan här så är det vääällldigt många otroligt snygga svarta/färgade män måste jag säga! :D

    Så därav vill min man helst inte se ett färgat barn komma ur min kropp!! :D :D :D

  • sweetstreet

    Haha Page, jag tycker det är intressant jag! Inte så torrt alls fakiskt.
    Men det känns ändå som om det mesta är individuellt då jag tror det är svårt att generalisera. Även om vetenskapen har en tendens att göra det... jag veeeeet ;)

  • sweetstreet

    Idag är det ju så otroligt mycket som diskuteras miljö kontra biologi. Typ hela genusdebatten har ju spårat in på detta. Och det är också rätt intressant. Tycker jag.

    Likaså det där att det liksom verkar gå i vågor beroende på årtionde vad som väger tyngst; biologi eller miljö.

    Det är rätt intressant tycker jag.
    Men en helt annan historia och totalt OT så det kasnke man inte ska ta upp här! ;)

  • sweetstreet

    Jag är ju biolog och tror på evolutionen (och därmed Darwin) och jag har en fast övertygelse att väldigt mycket beror på gener och biologi.
    MEN jag är även helt övertygad om att miljön spelar en jättestor roll i hur man blir som person t ex.

    men jag har jädrigt svårt att köpa vad många feminister tror att vi alla är lika från början men att samhället sedan formar oss till män resp. kvinnor! Sorry alla feminister out there! Jag vet att har skitit i det blå skåpet nu, men detta är faktiskt min åsikt.

  • sweetstreet

    Hehe! Page, jag hoppas att ert barn ärver ditt sinne för humor! Och din sköna stil!!!!!! :)

  • sweetstreet

    Page jag tycker det är superkul att diskutera med folk som har en annan vinkling än man själv! Annars är det ju trista diskussioner. Om alla tycker lika, eller har samma kunskaper.

    Så en liten nyfiken fråga bara:
    Vad tror du om biologi vs miljö i genusfrågan??

    Oooops I dared to touch it!!!!!!! :o
    Är bara lite nyfiken. :)

Svar på tråden När märker man av att man är...GRAVID???