Koko: Jag är inte den mest aktiva skrivaren här men jag läser tråden varje dag och vill också gärna vara med på listan! 30 år, sörmland, slutade med p-piller i oktober, dvs två försök.
Inga symptom som helst än...jag är bara glad att det verkar som om jag faktiskt har fått två ÄL efter att ha slutat med hormoner (ont!!!)
Det är dött här på kvällen när jag har tid att läsa så för att tillfredställa mitt behov att smyglyssna på er, kikade jag in på den gamla tråden och blev påmind om hur jag hamnade här; sökte på nidblödning. Jäklar vad ni har lärt er under den relativt korta tid som tråden har existerat! Från vanliga "köra hårt" till ett arsenal av piller, tillskott och Äl-stickor.
Mitt i läsningen undrade jag också var Lycklig? som var en sån flitig skribent tog vägen, tills jag såg att Koko är= Lycklig?.
Det är alltid rörande (ett lite väl mesigt ord men kommer inte på något bättre just nu) att läsa om alla försök, förhoppningar och krossade drömmar men nu när jag är mer uppdaterad känner jag ännu mer med er.
Jaja, jag vet, det låter supernödrigt men så är fallet när man skriver och man inte kan avdramatisera det hela med några gester.
Det jag vill ha sagt är alltså: Lycka till alla och jag hoppas att de förbaskade äggen fastnar någon gång!! Håller tummarna extrahårt för FruL som är upphovskvinna till denna härliga och faktiskt hoppfulla tråd!
Fru L: Jag är inte helt säker på om du läser inläggen fortfarande men jag vill bara säga att i likhet med dig vet på förhand att det kommer bli svårt att få barn på ett naturligt sätt. Det finns väl egentligen inte mycket som tröstar, man kan bara konstatera: det suger!
Lapinette: "hur gör man för att inte tänka så mycket?"- Jo, man försöker i ett visst antal år och någonstans under vägen så tröttnar man på att ständigt planera. Jag tillhör inte de som tror att det kan "låsa" sig bara för att man stressar sexlivet i syfte att bli gravid (knarkare blir för tusan gravida!), utan att det snarare handlar om det det faktiskt inte vill sig. Ägget är miffigt, ingen Äl, sex vid fel tillfälle, inte kompatibla partners osv. Inget negativt i det...bara livet som det är.
Alla dessa historier om människor som lyckats med att få barn för att de slutat tänka på det/ slutat försöka handlar förmodligen om att de helt enkelt tröttnat på att planera och inte kännt av tiden på samma sätt som de flesta gör här. För tillfället så är man (eller åtminstonde jag)så fokuserad på varje ÄL och BIM så att det känns som om tiden sniglar sig fram. En seg månad...en seg månad...en seg månad...
Jag är en planerare och har ständigt nya projekt på gång, även om det handlar om något så enkelt som att köpa de perfekta glögglasen. Går fram som ett ångvält genom Duka, tjatar ständigt på alla i min omgivning, tvingar de att titta i alla möjliga kataloger, och tänker på hur mysigt jag ska ha det när jag sippar glögg ur mina nya ännu inte existerande glas. Men om jag inte hittar några glas inom en rimlig tid slutar jag tänka på de allt mer. Det är inte så att jag slutar leta efter perfektion jag bara inte bryr mig lika mycket.
Så med denna extremt genomskinliga metafor hoppas jag att det blir på samma sätt med barnalstrandet. "Projektet" kommer nog att kännas mindre angeläget ju längre man försöker. Hoppas i alla fall, annars så kommer mitt huvud börja snurra i värsta Exorsistenstil snart!
Mitt projekt är väl egentligen söka arbete mn det är så himla trist och deprimerande så jag vägrar att tänka på det. Några minuter i alla fall.
Projektförslag:
*Hitta en ny frisyr. Kan ta riktigt lång tid om man är villig att surfa länge. Det finns också massor med tidningar man kan köpa och läsa.
*Rita drömhuset. Även om man vet att det är en ekonomisk omöjlighet de närmaste 20 åren.
*Handla julklappar med stooor omsorg.
*Piffa till hemma.
*Julpyssla.
*Lägga all sin energi på andras problem.
* Fundera på läskiga sjukdomar. (Ok, inte så bra för psyket men det tar bort tankarna från andra saker och dessutom så finns det en uppsjö av sjukdomar på nätet)
*Öhhh, titta på alla fina barnvagnar som man kan köpa. Kanske inte så bra, nej...
Jag är nog ganska okänslig men jag kan inte se vem som har klankat ned. Förlåt om jag är en av dem!
Lapinette: Hehe, det är ju det jag menar. Det är som när man väntar på en kompis som är försenad. Man väntar och väntar och när man slutligen ge upp och bestämmer sig för att gå hem, då dyker kompisen upp! Men det är nog slumpen och inte tanken som gör det. jag har faktiskt försökt att fejkgå, men det fungerar inte! Förtydligande: det är ej min mening att jämföra barnskapande med dess problematik med löjliga saker som glas och väntan.
Absolut fru L! Nu är jag kanske ute och cyklar men jag tror att vi kvinnor har en förmåga att överanalysera det som sägs. Bara för att man beklagar sig betyder det inte att man klagar på någon annan. Fast å andra sidan så vet jag att jag också läser in massa saker om jag tycker att det kan beröra mig det minsta lilla.
Jag måste också tillägga att jag tycker att det är ganska roligt att det är lite klämkäckt här. Jag är så otroligt negativ till min läggning så det är fantastiskt kul att se hur ni stöttar varandra. Det känns faktiskt äkta! Fast å andra sidan...igen...så blir jag vansinnigt irriterad när mina vänner säger att min mans cytostatikasperma är nog finfin och att jag inte ska oroa mig! Hahaha, en släng av schizofreni??
Snart så: Vi har också fixat om i köket. Två års planerande och två veckors jobb. Är så nöjd att jag håller mig sysselsatt genom att glida runt i köket och känna mig nöjd.
Nu låter som om jag inte har något vettigt för mig är konstiga projekt men så är det faktiskt inte. Har bara upptäckt att meningslösa projekt håller mig ganska mentalt stabil.
Snart så: Fyllde tant i helgen och som en liten present fick jag höra att man inte behöver samla vuxenpoäng längre. Åldern gör en vuxen!! Minns inte hur gammal du är men för mig var det en skrämmande tanke. Fick dessutom höra att jag befinner mig i yngre medelåldern nu. Huva!
Husvisning??? Jag blir sååå avundsjuk. Det låter som det ultimata projektet. Först måste man titta på minst hundra hus innan man bestämmer sig. och då ska man tänka in hur lång tid det tar att hitta husen. Sen följer allt annar roligt och tidskrävande som val av tapeter, golv och perenna växter till trädgården! Härligt!
Sweetstreet: tack för det! Det fungerar så som jag hade tänkt mig.
Förresten angående mitt nattsurfande. Jag har jobbat till på kvällen tidigare men sen i slutet av förra veckan så lider jag av arbetslöshet. Är fast i konstig dygnsrytm. Försöker att surfa lite jobb nu men det går trögt.
Snart så: Ahh, vi köpte en skabbig lägenhet just för att det är ganska roligt att renovera. Eller snarare: planera renovering.
Ojoj, mycket förändringar i ditt liv nu. Om du inte blir vuxen av det, så blir du det aldrig!
Trodde att jag skulle känna mig vuxen när jag gifte mig för 7,5 år sedan. Men icke! Tror inte att jag kommer någonsin se på mig själv som en vuxen individ. Bara gammal.
