Vackraste dikten
Jag verkligen avgudar Björn Afzelius! Visserligen skriver man låtar, men han har alltid underbara texter! Här är mina tre favoriter:
Så vill jag bli:
Det blåste i mitt inre en iskall, höstlig vind
Och frosten i mitt sinne drev pärlor till min kind
Och kylan trängde utåt och härdade mitt skinn
Och huden blev en fästning som inget släppte in
Då stod du där i vimlet och sträckte ut din hand
Som polstjärnan på himlen som hjälper en i land
Så råkades två stjärnor i rymdens oändlighet;
Två tynande lanternor på havets ödslighet
Och den som börjat stelna, och trotsa kärleken
Befruktas till att leva och älska själv igen
Så vill jag bli som Solen som värmer dina ben
Som luften och som Jorden; som livet dom dej ger
Så vill jag bli som regnet, när vägen din känns hård
Och kunna fukta marken framför dej där du går
Isabelle:
Solen lyser i ditt hår
Marken blomstrar där du går;
Om du ber mig skall jag stilla vågorna
Varje rörelse är sann
Världen vilar i din hand;
Om du ber mig skall jag vända floderna
Isabelle
Jag har gett dig detta liv
jag har sett dig bliva till;
Om du ber mig skall jag tysta vindarna
Jag blir gårdagen för dig
du är framtiden för mig;
Om du ber mig skall jag släcka stjärnorna
Isabelle
Jag kunde svalka öknarna
Jag kunde smälta isarna
För en oersättlig stund i din närhet
Jag kunde skingra skyarna
Jag kunde lyfta slöjorna
För ett svindlande bevis på din kärlek
Isabelle
Jag kunde svalka öknarna
Jag kunde smälta isarna
För en oersättlig stund i din närhet
Jag kunde skingra skyarna
Jag kunde lyfta slöjorna
För ett svindlande bevis på din kärlek
Isabelle
Ljuset:
Jag ser hur ljusen brinner ut;
Jag ser hur varje liv tar slut
De strålande bloss
Som lyste för oss
Tar slut
De brinner alla ut
Jag ser hur livet rinner bort;
Hur tiden alltid är för kort
Den ändlösa stig
Som skulle bli mitt liv
Tar slut
Skall också nå sitt slut
Jag stod vi det rytande havet inatt
Och såg ut i rymdens evighet
Och jag såg en svag men tydlig glöd;
Jag såg att nya stjärnor föds
Och fast det var natt
Blev det ändå aldrig svart
Där ute
Tändes nya ljus
Vi är en sekund i epokernas ström
Men vårt liv är en oersättlighet
Så innan min låga flämtar till
Och skynningstimmen tiger still
Vill jag vara ett bloss
För de som följer oss
En tid;
Ett ljus på deras stig
En tid;
Ett ljus i deras liv