Nu har jag gjort det igen..... del 4

ååååå Välkommen tillbaka-kramen!!!!!

Vi har saknat dig O-girl!!!

Här har nog inget större hänt än att Omsan väntar barn och vi andra inte... typ...

Vinkevink till Pela!! Skoj att se dig här!

Jobbet lär jag inte få, har inte hört ett knyst sedan intervjun. Men jag deppar inte utan tycker att det var jätteskoj och lärorikt att få komma på intervju.

Hus har vi inte köpt nåt än. Dåligt med spanobjekt och många andra järn i elden hindrar.

Midsommar - jopp! Traditioner finnes här, otippat nog. Jag är egentligen inte så mycket för att fira midsommar, men en kompis till mig bestämde för ett antal år sedan att vi skulle fira ihop. Så det har vi nog gjort de senaste 7-8 åren med undantag för ett år då jag sommarjobbade.

Traditionen består av smörgåstårta till lunch. Promenad till midsommarfirande (och jag har sluppit dansa kring stången) och sedan ordentligt grillning på kvällen. I år blir vi 4 vuxna och en bebis på 7 månader. Få se hur det påverkar traditionerna.... Det brukar konsumeras en hel del vin och dessutom bli nattprat till framåt 4 på morgonen... men det lär det inte bli i år... Åtminstone jag behöver ha kraft kvar efter midsommar... ska ju resa bort sen.. till Sveriges söderhavsö!

Godmorgon förresten!

Zozo - sådana tjejer blir jag bara provocerad av.. har de verkligen INGEN självbevarelsedrift alls? INGET behov av att förverkliga sig själva och sitt intellekt?!?

*ryser*

hm.. jaaaa vi är ju olika.. jag skulle bli galen om jag ens var i närheten av att vara bihang till maken...

och jag blir understimulerad på noll tid om inte min tillvaro ger mig utmaningar och stimulans - och för mig sker det genom jobbet... jag ÄLSKAR att vara samhällsvetare och analysera världen omkring mig!!!

fast jag är inte så avis på mig själv.. ehum... mitt behov av självständighet tenderar till att bli tossigt a la "kan själv"-syndromet.. Och symptomatiskt nog har maken och jag inte gemensam ekonomi, jag planerar ofta min almancka först och kommer sedan på att fråga maken osv... Vilket väl är helt ok - men balans är svårt att uppnå även här!

Däremot kan man nog vara avis på min jobbsits - jag jobbar med det jag brinner för och det är det ju inte alla som gör!

Då är jag med!

Fast jag är ju inte så nöjd med min jobbsituation totalt sett. Framförallt inte att jag inte vet om jag har jobb efter sista augusti.... Projektanställning i 3,5 år suger!!! Och mina kollegor och jag har just upptäckt att våra löner är för låga jämfört med vad de borde vara... så krig är på gång att startas här...

Försöker söka mig vidare men det är inte helt lätt....

Pela - näeee vad hemskt att du vantrivs och dessutom pendlar så himla långt!! *kramar om*

de ringde just och meddelade att jag inte fick jobbet jag sökte - precis som jag hade gissat. Tack för ert pompomande och stöd!!!
Jag deppar inte, utan kan bara konstatera att han som fick jobbet var mer kompetent på området än jag.

fniss fniss.. men det är säkert sant! och jag är som sagt inte deppig, det var ett test på hur långt min kompetens räckte - och nu har jag fått svar på testet: Nämligen ganska långt! Och det känns superbra för självförtroendet!!

fniss - vad skulle gå över tills man gifte sig?!?!?

*fniss*

vet faktiskt inte något som förändrades när vi gifte oss... hm... *kliar mig i huvudet* näeee