Är det vanligt med partnerbyte?

Gemma, jag såg också den där dokumentären och fann den skrämmande - för att det var så naturligt för dem och så främmande för mig. Det är mycket man inte vet och ibland känner jag mig glad för det. Med tanke på hur mycket jag ser på TV så måste dokumentären ha varit bra eftersom jag kommer ihåg den, dvs den speglade bägge sidor och inte bara tog ställning "för" eller "emot".

Jag uppfattar det som att det snackas mycket men är lite verkstad, i vart fall här i Sverige som är min referensram. Jag har inte stött på någon som faktiskt varit med om det - och berättat om det, kanske jag ska tillägga.

Personligen lockar det mig inte alls, men var och en blir ju lyckliga på sitt och så länge man inte gör någon annan olycklig eller illa så är det väl ok.

Summa sumarum är väl att man inte ska "ställa upp" på det om man själv inte vill och inte heller vara pådrivande om ens partner är osäker. Då kan det bara gå illa, tror jag.

Gemma,
Jag har aldrig tänkt på det så, det är mer intressant och skrämmande för mig hur fördomsfull jag själv var innan jag såg denna dokumentär. Det lockar inte mig.

Nog tror jag att det blir mer vanligt förekommande om det blir mer "tillgängligt" och socialt accepterat. Jag tror också att det är skillnad på att fantisera och att leva ut sina fantasier. Min fundering är att långt ifrån alla fantasier ens bör komma bortanför fantasier utan att det är bra att vi har gränser, spärrar. Sedan är dessa olika för olika människor.