Jag har dock inte haft lika tur. Mina svärföräldrar betalar 20000, medan min käre far får betala resterande dvs. 120.000kr. Ganska stor skillnad. Resan, kläderna o ring betalar vi så klart själva. Känns lite pinsamt mot min pappa för i detta fallet handlar det om snålhet från mina svärföräldrars sida... Men man ska väl vara tacksam ändå antar jag?!
Jag menar inte att svärföräldrarna e dumma på något sätt. Men det började me att under julafton, som vi firade ihop, så pratade vi om hur vi ska göra. Jag sa me glimten i ögat att vi kan betala en tredjedel var, vilket alla tog på allvar o såg som en bra lösning. Mina svärföräldrar bad om att få en budget o efter att jag skrivit en ungefärlig så sa dom att dom tyckte 20000 va själsligt. Min m2b förklarade då att det inte ens är i närheten av en tredjedel medan jag bara satt tyst o va glad för budet ändå. Förklarade för pappa sen att det verkade som om vi skulle betala hälften eftersom svärföräldrarna kommit me sitt bud. Då sa pappa att han hellre betalar allt själv o att vi ej ska behöva göra det, däremot tyckte han att det kunde va vettigt att vi betalade vår egna ring. Det jag menar är alltså att jag tycker det e en smula dåligt att dom kom överens om att alla skulle betala en tredjedel var men så blir det så här iaf. Samma sak är det när vi e ute på restaurang allihopa, nu senast på mors dag, vem betalade för 15 pers? Jo min käre snälle far som vanligt. Dom har pengar mina svärföräldrar men dom försöker alltid slippa undan. Ville inte väcka så stor debatt över detta, men det gjorde jag tydligen :)
Fast 20000 e ju inte en tredjedel av den totala summan. Jag e inte besviken över summan, det har jag inte rätt att vara, men just att dom från början kom överens om en tredjedel. Att min pappa får punga upp över hundra tusen, det känns orättvist. Den ekvationen går iaf inte ihop sig på min räknare. Poängen är som sagt, han betalar alltid allt o svärföräldrarna bara kollar på.
Svärisarna bad ju om en budget o redan från början i julas när det kom på tal nämnde jag en ungefärlig summa. Svärisarna e snåla o dom vet att min pappa e generös. Han är för snäll när det gäller pengar vilket dom ofta utnyttjar. Tro mig jag har försökt att få pappa o betala mindre men han finner ingen anledning. Så glad e jag för det. Men det jag ogillar är att dom hela, hela tiden försöker komma undan. Svärisarna alltså. Och sen att vi valt ett dyrt bröllop e upp till oss o vi skulle aldrig någonsin kräva några pengar från våra föräldrar. Utan förlaget va helt o hållet deras o även deras överenskommelse. Jag känner bara att min pappa blev sviken av dom o framför allt utnyttjad!
Trettondagsafton: Jag har börjat fila på det där med sista sidan i festprogrammet, dvs. "Tack till..." men jag vill inte ställa någon i dålig dager heller även fast det i själva verket är pappa som betalar. Men tack för tipset 
och tack för att du verkar förstå mig!
-----------
Pappa har valt att betala resten eftersom dom gjorde en överenskommelse sins emellan. Jag sa va budgeten hamnat på, dom kom överens om 1/3 var - utan att ifrågasätta budgetens totala belopp.
Han vill inte bryta ett löfte.
Jag vill hellre betala kalaset själv, hade faktiskt känts bättre.
Det är alltid min pappa det gäller, han betalar alltid allt och svärisarna glider med.
Det handlar inte om att dom har ont om pengar. Ett annat exempel, strax innan vi fick vårat första barn så bodde vi hos dom i tre dagar (svärföräldrarna) för vi renoverade huset. Efter att vi flyttat hem till vårat egna köpte jag dom en blomma och en present som tack för hjälpen. En vecka senare ringer M2B´s pappa och säger att vi är skyldiga dom 850kr. Min m2b ifrågasatte detta och det vi fick betala för va mat, el, vattnet när vi badat badkar...minsta lilla äpple vi tagit hade han antecknat. Och det fick vi betala för. Medräknat var även när m2b´s mamma körde mig till BB.
I detta fallet handlar det enbart om snålhet, girighet...jag vet inte vad!
Jag är absolut inte otacksam, som sagt: jag är jätteglad att vi får sån hjälp men dom bröt ett överenskommet löfte... punkt.
I detta fallet är det pappa som betalar. Anser det eftersom mamma aldrig arbetat och hon har heller inte lagt sig i mer än när det gäller tycke och smak om brudbuketten och liknande.
Och överenskommelsen lades efter att vi sagt vår budget. Svärisarna ville dock se en lista på hur vi planerat.
Men efter att jag med glimten i ögat sagt "vi kan betala en tredjedel var" sa jag va kalaset skulle kosta och alla var överens, ja - en tredjedel var.
Vidalila, tack! Ja, lite ensamt e det men det e ofta så om man går mot strömmen me sina åsikter! För jag e inte den som håller tyst iaf :) Det e kanske inte så vanligt längre men mor min har utbildning osv. men har helt enkelt valt att inte jobba och ej heller behövt. Jag själv hade dock fått dåndimpen av att inte jobba men, men. Så har dom valt o ha det!
Tack trettondagsafton! Ja, det va inte riktigt tänkt att argumentera om detta så här länge men som du säger, få som förstår! Jag ska minsann få svärisarna o gästerna att förstå på ett eller annat sätt! Annars får väl toastmastrarna tacka pappa på något fyndigt o internt sätt :) Men tom sambon tycker hans föräldrar e sjukt snåla i detta fallet o det har suttit i sen den dag vi fick vårt första barn! Men det e iaf inte dom jag ska gifta mig me :)
