gråt EFTER bröllopet....=´/´´´´

Hej Karisma, Elinal och alla andra!

Jag skrev ett långt svar om det här (mitt första på BT) eftersom jag upplevde ungefär samma sak under vårt bröllop i lördags. Det blev dock så långt till slut att det fick en egen tråd som nu heter "Bröllop utan känsla". Läs gärna det och hör av er om ni har tips på hur man undviker detta...

Elinals mening "Jag känner att jag inte ens hann förstå att jag var bruden, att jag gifter mig men världens bästa man och att alla mina när och kära var där" beskriver precis vad jag kände!

Kramar

Ja, vi ska verkligen vara superlyckliga som har någon att dela våra liv med, usch vad rätt du har!! Ska nog sätta på "Till de ensamma" med Mauro Scocco och skämmas lite eller iallafall få lite persepektiv...

Du skriver att du är känslig (i ditt första inlägg) och kanske är du som jag och Blue Mountain lite "för" känslig. Oj nu ser jag att du skrev ungefär samma sak i den andra tråden... Klok mamma du har!

Det känns lite bättre för mig idag med... Nu kom förresten min man hem och jag visade honom ditt kloka inlägg. Tack för dina ord!

KRAM