Tja, får mest höra att mina klänningar är hemska.
Har 5-6 prinsessklänningar från 90-talet jag satt i nyskick. Tvättet, tagirtt bort fläckar, sytt tyllunderkjolar, ny resår i ärmarna med mera 
Klart man blir giftastokig 
Växte upp med dom, har delvis engelsk bakgrund och varit på en hel del släktbröllop i England. Som jag sa, engelska herresäten, frackar och hattar, prinsessklänningar, puffig slöja brudgummen lyfte och sen en djuuuup bröllopskyss.
Var så romantiskt så det finns inte
Jodå, jag
hej prinsessdrömmen :)
Nä, pysslar med en klänning, en puffärm (såklart) som ska få nytt tyll 
Jodå, det går bra, klar nu ..men den blev nästan FÖR maffig
Men jag ahr gått efter bilder i en bröllopskatalog från 1993, försöker restaurera den i nyskick!
Hur går det för er?
Nej, jag restaurerar marängklänningar jag fått gratis. Många tycker så illa om dom idag så dom mer eller mindre kastar dom efter en
www.flickr.com/photos/87653735@N00/
kan se några av dom där
Var i Tyskland Zandra?
LÅnar ut elelr säljer till värgörenhet ... gör inga pengar på det, det är bara skoj
HElt udnerbart att se en brud glida in i en stor marängklänning idag
Omväxling förnöjer. men jag minns bröllopen i England på 90-talet då män hade engelsk frack (liknande en frock coat) och hatt. Damerna (bruiden, tärnorna, näbbarna) hade prinsessklänningar. Det var mycket puff och prassel. Det har som satt sig kvar!
Men enkla stilar har sin charm med, absolut
Prinsessdröm: Godnatt!
I England var det krinolinkjol/puffärmar och rosett bak den mest hatade varianten
