Dessutom är jag på grymt dåligt humör. Sitter här och riktigt hetsar upp mig själv. Blir surare och surare för varje minut. Man kanske skulle gå och lägga sig istället?
GRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRR!!!!!!!!!!!!!!!!
Jag är skitirriterad på vårt lönetjofräs. De verkar ha glömt att meddela försäkringskassan att jag är sjukskriven, så jag får inga papper därifrån och således inga pengar. Jäääättekul! Håller på och jagar den där människan, men hon verkar ju aldrig var på plats.
VAD HAR JAG GJORT FÖR ONT FÖR ATT STRAFFAS SÅ HÄR?!?!?!?!
Hej Anne!!!!
Äntligen nån vettig människa på tråden 
Jag är ju bara grinig jag 
Nä nu ska jag laga lite mat, husbandet är på väg hem. Ska bara steka lite korv, vill han ha mer avancerad föda får han fixa det själv.
Tror jag måste snart gå någon snällhetskurs...
Rystall!!!! HEEEEEEEEEEJ!!!!! Jag har tänkt så mycket på dig!! Skönt att du är tillbaka här hos oss!
*kramar om*
Jo, så här i backspegeln kan jag väl skratta åt mig själv. Men men... För nån natt sen skulle jag ha husbandet att lägga sig på sidan, för han skulle värma min värkande mage med sin varma rumpa. Jag väckte honom, sa till honom att lägga sig på sidan. Han la sig i framstupa sidoläge. Då brann det!!!
Jag vrålade utöver mig - MEN HUR J-VLA SVÅRT KAN DET VARA ATT LIGGA PÅ SIDAN?????????? - Han tänkte, ooooops, bäst att göra som man blir tillsagd... Så han la sig på sidan, stel som en pinne och till slut somnade hans arm. Jag var ju iofs nöjd.
Kan berätta att hon har förresten fixerat sig, mitt blodtryck har gått upp jättemycket (beror säkert på alla mina utbrott), och kommer hon inte i helgen så ska det bokas tid för igångsättning. YEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEES!
Och jag KOLLADE så att det inte skulle komma ett jämnt! Trodde det stod 160... Måste skaffa glasögon! GRRRRRRRRRR!!!
Jag upphör aldirg att förvånas över andra människor.
En gammal barndomsvän, vi har i princip ingen kontakt med varandra, ringde. Hon och hennes sambo ska till den stora staden i helgen och tänkte då hälsa på herrskapet Gable.
Jag sa till henne att jag har beräknad förlossning på lördag och är väldigt trött. Det var inga problem för henne, de tänkte ju komma och hälsa på imorgon, FREDAG. Till slut sa jag att vi får höras om det, jag kan ju ligga inne på förlossningen likaväl. Då blev hon jätteförvånad... Behöver jag säga att hon har inga barn själv?!
Jag har ingen lust att träffa henne. Maken har ingen lust att träffa henne. Det är bara hon själv som tycker att hon är ett alldeles fantastiskt sällskap som alla kissar på sig av lycka för att få träffa... Att man är TRÖTT och ska föda barn vilken dag som helst har ingenting med saken att göra. Jösses, man kan väl vila sig innan de kommer.
Jag tänker säga det rent ut till henne imorgon. Vi tar inte emot några besök. Punkt slut. Färdigdiskuterat.
Kan ni begripa varför hon nödvändigtvis ska umgås med mig?! Vi har pratat med varandra kanske en gång vartannat år i telefon och då är det ALLTID hon som ringer, jag ringer aldrig. Vi har träffats face to face 1 (EN) gång de senaste 15 åren!!!!!!!!
Vi har absolut ingenting gemensamt!
Jag fattar inte varför hon är så envis och ska träffa mig och maken? Och släpa hit sin sambo som aldrig någonsin har träffat mig?? Hur kul kan det vara??? Det är ju inte så att jag har gett vinkar under alla dessa år att det är viktigt för mig att vi har något slags umgänge!
Nejmen!!! Jag är inte ensam här ikväll!!
Nejmenhejsan! Tur att Janos inte har kunnat dammsuga upp dig! Akta dig, hon är grym på städning.
