Äntligen fredag del 11 (!)

Kära äpv.......åh vad trist! *saknar ord* Har du hört av dig till kliniken, bm eller någon annan??

*tänker massor på er*

Oj ÄPG Jag saknar också ord... vill ju bara att allt ska gå bra för dig... och definitivt inte bli så här.

usch, -16 grader......nu börjas det

Hej vänner.
Jag ringde till bm igår och sa som det var. Hon beklagade så mycket och sa att det nog inte fanns så mycket hopp längre med tanke på mängden blod, men jag skulle ta ett nytt test om en vecka för att vara helt säker.

Igår grät jag till och från hela dagen och kände bara en stor tung besvikelse.
I morse var det som att jag insett att alltihop bara var en dröm och åkte och jobbade som vanligt. Konstigt, men det känns verkligen så. En ovanligt verklig och god dröm som man plötsligt väcks ur och det första man tänker är man vill tillbaka in i drömmen, men sen tar man sitt förnuft tillfånga och inser att det är den trista verkligheten som gäller och det är det bara att finna sig i.

Ja, man kan ju blöda en del i början av en graviditet. Men om det är som en vanlig menstruation så är det ju inte positivt direkt. Jag blir så ledsen för din skull! Det känns orättvist att du ska ha så lång väg till din graviditet.

Kramar om ÄPV igen - usch vad orättvist det känns. Livet är nu inte rättvist, men ändå - man tycker ju att man skulle förtjäna lite lättare väg än ni tycks ha fått.

Tack. Det är bra att jag har er!

Jag måste få visa upp våran söta tomtenisse

www.familjeliv.se/hem/tusse74/galleri.php

Mamma är så stolt!!

nämen raringen!!!

Hej
Jag blev sjuk idag igen. Fast inte så farligt tack och lov. Jag fick ont i lungan och svårt att andas. Jag är nu sjuksriven lite längre och fick lite gnäll från läkaren om att jag ska vila ordentligt. Det är lite jobbigt att hantera det här också... när jag vilar mår jag ju hyfsat. Då känns det som om jag är frisk, men så fort jag börjar göra saker, då funkar inte kroppen. Sedan begriper jag inte det där med sjukskrivningar... alla läkare jag talat med har pratat om att det här kommer ta tid, men samtidigt har konsekvent varje gång sjuksrivit en vecka helt och en vecka halvt. Måste vara nya riktlinjer på det där, men det är inte lätt när man är sjuk och ska förbereda sig på att jobba varje vecka och sedan måste inse att man inte kan jobba.... jag blir ju lite ledsen och besviken varje gång jag måste erkänna att jag behöver en sjuksrivning till... hade man bestämt att jag skulle vara hemma minst tre veckor från början hade det kännst bättre... de har ju egentligen vetat det redan från början.