Sista året! Sommarbröllop 2008 tuffar vidare.

ÅH vad roligt!! den vill jag också se!

skönt att ha en egen kväll hemma.. men blir man inte lite depp när man sitter med stor mage och ens karl kan vara ute och parta?? jag skulle nog bli lite avis...

snitte:
jo lite kanske. men det är ju också lite mitt problem och inte hans. jag skulle ju inte känna mej putt om han tex bara var hemma hos en kompis. konstigt, för han är ju lik fan inte hemma
hahah! nä men vi har ju umgåtts nästan dygnet runt nu i en vecka så det är rätt skönt att få en stund ensam. jag gillar inte heller att gå på krogen, så även om jag inte var gravid så skulle jag förmodligen ändå inte följt med ut. dom frågade ju iallafall om jag ville följa med
ska diska lite, sen lägga mej i ett varmt bad. har så jävlans ont i ryggen så jag står nästan inte ut, känns som ryggskott eller något. jag har iofs aldrig haft ryggskott, men jag har ont på en speciell punkt i ryggen som det känns som att den har låst sej på nått vis, det är väl iallafall åt ryggskottshållet?

hur går det med stickningen? vad är det för slags filt du gör och är det nått speciellt sticksätt?
jag håller på med en sjal till min svärmor, vanliga räta maskor som sen kommer bli en trekantig sjal. köpte så fint ullgarn på en marknad. det går i olika lila, rosa och röda toner. sen tänkte jag sy på lite pärlor eller paljetter eller nått. hon gillar sånt. har räknat ut att jag har stickat 80 varv och har 220 kvar, phuu! och det går bara långsammare och långsammare eftersom jag utökar med två nya maskor varannat varv..
hoppas, hoppas att lillan håller sej inne så att sjalen hinner bli färdig!

Pumpkin: Nej... inte så. Jag vet inte, jag bara känner mig ledsen, tom och ensam. Som om luften gick ur mig efter förra helgen. Hackar på Andreas för allt, fast det är precis sån jag inte vill vara. Stör mig på allt och alla och tja... allmänt sne. Känner mig oälskad... vet, så jäkla töntig är jag. Men man måste väl få vara sådan ibland också

Snitte: Ja, det är skittråkigt. Jag vill också att det vänder, det här är så olikt mig. Men, det har hänt sååå mkt i höst, dock mkt positiva saker, men sen är nu liksom allt över... allt vi (jag och Andreas) kämpat för och laddat till. Det känns konstigt tomt på något sätt. Trodde jag skulle bli världens lyckligaste när jag klarade proven förra helgen, men på måndagen kände jag "Jaha... vaddå liksom, vad ska jag hitta på härnäst?" Skitskumt och jag blir så besviken på mig själv att jag inte kan glädjas åt det så som jag trodde jag skulle.

Ojoj så rörigt jag skriver... hoppas ni förstår något. Ikväll hag jag iaf varit hos mamma o pappa, passade på att krama min bröllopsklänning lite, då blev jag glad en stund iaf

Nä... *fniss* det skulle väl inte kännas lika tungt om han inte var på krogen...

Usch, det låter som ryggskott, fick ju det i september... *BLÄ* INTE roligt, det är som du beskriver, en punkt som låser sig.. SKITONT!!

jorå.. sitter och stickar nu :p Bara räta maskor, jag gör olika rutor som jag sedan ska sy ihop... hoppas det blir fint...

Åh vad fint det låter med sjalen.. pärlor och grejs... vad seriöst! HEJA HEJA! hoppas du hinner klart du då! :) är det julklapp?

Englali: Åh vad synd,,, Klart man får ha sånna dagar ibland...
Det kan nog vara ganska vanligt.. du har ju laddat så länge för detta och sen bara poff! allt var över... Tråkigt att du hackar på Andreas.. men det måste de ju tåla ibland...

Fick världens utbrott på Magnus idag... han gick ut i kylan med en orkidee... HALLÅ hur dum får man va?? oooo vad arg jag blev... det var en inflyttningspresent... hoppas den inte dör nu.,..

Snitte: Jo det är säkert så, men sen är jag så fånig. Har plötsligt blivit så osäker på honom... om han verkligen vill vara med mig, räcker jag till, är jag verkligen allt han vill ha.!?! Massa sådant, verför så osäker plötsligt? Tror det har att göra med att han varit så "off" nu i ett par veckor.
Vet att han jobbar som en idot just nu och så har han varit sjuk till och från... så egentligen har jag förklaringen framför mig, men oroar mig iaf... Varför är jag så tramsig och patetisk!?!

Förlåt att jag gnäller...
Hehe, smart med blomman, hoppas den klarar sig!

englali:
tråkigt att du känner så, och hoppas att det snart blir bättre!!
jag kan också bli såndär emellanåt..
jag gnäller på att adam sitter för mycket vid datorn fastän det inte är så himla farligt, jag kan gå efter honom när han städar och säga att han städar fel, jag gnäller om allt allt allt, fastän jag egentligen borde vara jätteglad. jag är nygift, har en fin lägenhet, väntar barn om 20 dagar, har fina vänner och fin familj och allt kunde vara så himla bra!
men det är faktiskt som du säger, ibland måste man faktiskt få vara lite grinig också!

snitte:
åh, en sån filt har jag varit på vippen att sticka såååå länge! började tänka på det när min syster fick sin första dotter (hon är 11 nu...) nu efter jul kanske jag borde få tummen ur och sticka en till min egen dotter.

jepp, sjalen är en julklapp. känner verkligen julklappsångest i år!! i vår familj har vi skippat julklapparna till alla vuxna för att alla anser att julen är barnens högtid. men så är det inte i adams familj, och dessutom är alla så kreativa och duktiga. dom sitter verkligen och GÖR julklappar till varandra, eller köper sånadär perfekta som passar bra till personen. vi är nio vuxna och jag har noll aning vad vi ska ordna för julklappar, förutom sjalen då till svärmor. hoppas jag hinner klart och att jag får tid att sticka åtminstone en halsduk till så att jag kan ge bort till någon mer.
superstressigt eftersom jag ju faktiskt kan föda barn när som helst och egentligen har tusen saker i hjärnan annat än julklappar. usch alltså.

Usch då... vad jobbigt när man känner så... har du berättat det för honom? Säkert svårt när han jobbar mycket och så men det är ju viktigt att man vårdar relationen också...

Det kan verkligen knäcka en när man tvivlar på sin älskades känslor, men försök tänka på att det är dig han lever med och dig han har valt att gifta sig med!!

Alva: hehe 11 :)
OOO vad jobbigt att man måste hitta så perfekta julklappar... *suck*

Hur går det med magen? Har de sagt att hon kan komma ut när som helst eller tror de att hon stannar till den 23?

Alvaereva: Haha precis sådan är jag med. Kan hänga upp mig på småsaker som egentligen inte betyder ett dugg men jag liksom bara måste får gnälla lite om det iaf... Vi har det nog fööör bra kanske!?!

Snitte: Det är knäckande. Det är första gången sedan relationen blev stadig som jag tvivlar. Vi har pratat om det, senast idag o igår och han säger också att han inte tycker att det är som det brukar vara mellan oss. Han sa även att vi måste göra något åt det och ta tag i det så vi hittar tillbaka på rätt väg igen... och så håller han om mig o pussar mig precis så som man vill just då. Han är underbart förstående min Andreas.

Vi jobbar för mkt både han och jag och då blir det ju relationen som tar stryk till sist. Men vi har alltid sett det så att det verkligen är ÄKTA kvalitetstid när vi verkligen ses... än att bara slentrianmässigt gå hemma tillsammans jämt. Som idag, en hel ledig dag tillsammans utan någonting. Låg i sängen i hop tills 11.30 idag... haha har vi inte gjort sedan i somras men dömysigt!
Nu är dock tyvärr på jobb... =-( Kommer hem 04.00 ca i natt.