Sista året! Sommarbröllop 2008 tuffar vidare.
Englali
kanske är det så men jag kan ofta känna att jag inte orkar skrika tillbaka, fast jag kanske hade velat, när han blir sån där, för att han inte ens skulle höra mig och sen lägger man locket på men känner innerst inne att man blivit överkörd på nåt vis, så jag tror ändå att man måste prata igenom allt vid något senare tillfälle annars pallar inte den "tysta" i längden. Det är ju den som skriker som får ur sig sin ilska, den som är tyst bär på allt det arga, det blir nedtryckt ilska på nåt vis. Inte hälsosamt alls... men man kan lixom inte komma till tals när den andra parten är helt uppjagad och vrålar så det blir lite ojämnt...
men sen kan det säkert vara bra m en av varje... Om inte annat för barnen! De slipper ju två som vrålar åt varann, haha