Sista året! Sommarbröllop 2008 tuffar vidare.

mitt bröllop är flyttat:S dock bara en vecka:) till den 19/7 -08

Anja: Håller tummarna för dig ändå!

Mitziemoe: Finkänsligt av dig

Sataya: Hur kommer det sig?

Bah, nu vill jag åka hem!!! Bara 15 minuter kvar

Pumpkin - 5 juli 2008 skrev 2007-10-30 16:16:13 följande:

det var så att vi inte fick tag på någon festlokal, alla och då menar jag alla var uppbokade precis det datumet men då var den vi ville ha ledig den 19e så jag bokade den och fick ändra kyrkan:S men det ordnade sig iaf.. nu fick jag fotograf också vilket jag inte skulle haft annars...

Pumkin

Jo men visst... tänkte att jag skulle anstränga mig lite...*hehe*

Å du ser inte kan jag stava heller...*hehe*

Här var det lugnt...

Anja: Shit vilken "resa"!! Jag och min blivande har inte haft det helt okomplicerat heller kan jag säga, då kanske inte riktigt i närheten av er, men fy vad jobbigt det är när man är i det.

Jag och Andreas har alltid haft förmågan att träffas vi "fel tidpunkter" i livet. Han var min stora kärlek när jag gick på mellanstadiet *haha* så nog har det pågått länge... På högstadiet var det också en liten "fling" men han tyckte det var jobbigt att jag var så ung. Sen flörtade vi oss igenom gymnasiet (jag hade pojkvän o han flickvän)
Efter min student såg jag honom inte på länge länge länge. Hörde en hel del om honom då min bror o han hade endel jobb ihop. Han frågade tydligen ofta efter mig *nöjd*

Jag flyttade till Värmland med min dåvarande sambo, vi bodde där några år. Flyttade hem för jag skulle plugga. Jag träffar Andreas på krogen en kväll och vi blir oskiljaktliga. Pratar hela kvälln. Träffas på krogen igen, igen och igen... hela hösten. Juldagen "hettar" det till lite mer, smsen börjar tätna. Vi kunde inte låta bli varandra.
Jag hade dock sambo och han hade något med en tjej som var på långresa i Chile.
Bröt upp med min sambo och Andreas o jag börjar träffas endel. Så börjar det jobbiga: Vi träffas på krogen på helgerna, sover ihop lördagsnatten för att sedan på måndagen få ångest och bestämma att vi inte ska ses mer. Han ville vänta på henne i Chile och jag visste inte vad jag ville med mitt ex. Dock blev det så VARJE jäkla lördagskväll i 4 månader. Jag var helt knäckt. Försökte med mitt ex, men nej... det var Andreas jag ville ha. Han försökte med tjejen som kom hem från resan och tillslut... vid samma tidpunkt (för en gång skull) så insåg vi båda två att vi inte kunde vara utan varandra. Hur gärna vi än försökte!

Det är så roligt för så många vänner o bekanta har sagt i efterhand att typ "Synd att ni två insåg sist av alla att ni var menade för varandra" eller "Det där visste vi för flera år sen..." Ingen blev överraskad!

Så här sitter man nu o planerar bröllop med sin stora kärlek från mellanstadiet haha!! Underbart är det iaf, han är äntligen min!!

Ojoj vilken uppsats, men Anja inspirerade mig.

Hmm... Och folk tycker att min och Lasses historia är intressant

Den bleknar i jämförelse med era, men det gör inte så mycket

Pumpkin: Haha du ska vara glad för det tycker jag!!
Men ingen kan ju säga att Andreas och jag verkligen inte har försökt att vara ifrån varandra, men det var omöjligt. Vi körde lite tvärtom där, man brukar ju försöka leva ihop medans vi försökte leva utan varandra... men nej. Lönlöst! Så det är rätt skönt, vi vet hur gärna vi vil vara med varandra.

Idag fick jag lite kort från brudklädslar jag gjorde nu i sommar. Attans vad sugen man blir! Ser så härligt ut, o lite stolt blir jag allt när man ser hur fina dem blev.

Det låter ju så romantiskt!

Mmm... visst, superromatiskt! *ler ironiskt* Dock inte så himla glamouröst när man lever mitt uppe i det tyvärr... men men, jag är glad att han är min nu!

Dags för sängen, jag är helt slut!
Natti natti!