han är ju det viktigaste!

Hej syster
min kära sambo vill i nuläget inte prata bröllop överhuvudtaget för han har för mycket annat att tänka på....

Min M2B har inget större intresse av att planera, han är inte den typen som planerar mer än max två månader i förväg. Själv har jag fått uppfattningen av att många killar inte är så pyssliga jämfört med tjejer. Jag började inhandla saker när vi hade bestämt datum, kyrka festlokal och färgtema. J tyckte att det är väl bättre att köpa grejor ca två månader innan, det var hans planering. När jag kontrade med att det blev mycket utgifter på en och samma gång och visade planeringskalendern så började han intressera sig för planerandet.

Kram

Min sambo är inte det minsta pyssligt så försöker att inte be honom om för mycket sånt. Dock försöker jag alltid tänka på vad han tycker om när jag fixar. sen får ju givetvis han titta och godkänna! Vad jag försöker säga är helt enkelt att så länge du tänker på vad NI tycker om i planeringen blir det givetvis fortfarande ERT bröllop. Pysslar du däremot och endast utgår i från hur DU vill ha det och vad du tycker om så blir det ju mest ditt bröllop med brudgummen som tillbehör :)

Min man är inte heller pysslig, men faktiskt så hjälpte han mig att klippa till lite grejor till vigselprogrammen och det har jag fotobevis på!!

Sen bonade han golvet till lokalen vi skulle ha (i vår förening) så vi fick lokalhyran gratis.

Jag hade ideer om allt o min man tyckte att det jag önskade lät bra "Gör som du vill, det blir bra".
Jag fixade med dukning o allt med lite hjälp av min mamma o vår granne 2 kvällar innan (min blivande jobbade kväll veckan vi gifte oss).

Även om jag fixade väldigt mycket inför så var det min man som städade ur lokalen efterråt utan att klaga, och det klarade jag mig gärna utan!

Så även om bröllopets "utseende" var från mitt huvud, så tycker jag endå att vi båda var delaktiga!

Min M2B vill vara med o planera allt. Han vill t o m vara med o se ut brudklänningen :) Fast det är jag som kommer med de flesta idéer, men han kommer givetvis med egna idéer oxå :)

Det här tyckte jag var ett väldigt bra svar! Så länge du tar hänsyn till vad han tycker om så är det ju fortf ERT bröllop. Och min man var likadan när det gällde planeringen. Det var först veckorna innan som han började intressera sig faktiskt. Men över lag så tror jag män har svårt att engagera sig när det ligger så långt fram i tiden. Det blir lite för abstrakt så att säga. Okej nu generaliserar jag kanske lite men... *s*

zukigirl har rätt, i alla fall så stämmer det in på min sambo. Han tycker inte att man ska planera så långt i förväg utan "det löser sig sen". Jag å andra sidan är planeringsfacist...
Eftersom jag tycker det är roligare (& viktigare med bordsdekoration o dyl) än han så faller det sig naturligt att jag är mer delaktig i planeringen. Köper dock ingenting utan att ha visat honom först och berättat hur jag tänkt mig, han håller nästintill alltid med. Gör han inte det så hittar vi en lösning tillsammans.

Jag tycker det är okej att man är olika! Jag är pysslig, min m2b är jättetacksam för att jag "bryr" mig om servetter och annat tjafs! Och jag är jättetacksam för att han "bryr" sig om logistiken runtomkring, musikanläggning och annat som inte jag förstår mig på! Vi är ett bra team i bröllopsplanering och allt annat vi gör! Tänk om vi båda bara skulle vilja sitta och vika servetter och pyssla, då skulle det aldrig bli nåt bröllop, hihi!

Min m2b är ingen planeringsmänniska på något sätt! Skulle allt vara upp till honom skulle han vakna dagen innan, klia sig i huvudet och fundera "man kanske skulle ta och boka någon festlokal", och sen skulle han springa ut på stan för att få tag på en kostym.

Men det har jag accepterat för länge sedan, även vad gäller annat än bröllop. Bla därför ville jag absolut att han skulle fria, då har han tagit det iniativet, så kan jag ta projektledningen därifrån.

Han har varit med på allt lokalletande och sånt, och vill absolut vara med och bestämma såna "stora" saker, men när jag frågade om han hade några åsikter om färgtema tittade han bara konstigt på mig... Pyssla får jag nog göra själv, men jag tycker sånt är kul. Jag kanske kan be honom att klippa och limma lite om det behövs.

men åååååhhhh förlåt men det låter bara så kräks-stereotypt allting. tjejen pysslar o mannen slappar/ordnar musiken???

tyvärr är det PRECIS likadant här hemma så det var inget påhopp...jag känner mig bara frustrerad då jag aldrig haft några drömmar om bröllop innan, inte alls vill vara princessan men endå ofrånkommligt dras in i hela bröllopshysterin. Sen är jag stereotyp nog att inte lita på hans idéer...än så länge har vi kul i planeringen o kollar lokaler tillsammans, men jag vet att det är jag som kommer bestämma detaljer då jag har mer tid och kanske en klarare bild hur jag vill ha det...

HUR ÄR DET MÖJLIGT???

och framförallt,

HUR STOPPA DETTA MÖNSTER?