Drömmer om en annan

Jag har exakt samma dilemma. Jag visade, omedvetet tror jag, mannen på jobbet vad jag kände och han visade sig vara väldigt intresserad av mig också. Vi har båda förhållanden, så vi har aldrig haft någon intim kontakt. Men vi drömmer om varandra och det har ju onekligen en negativ effekt på våra respektive förhållanden :(
Värmen du skriver om är så påtaglig att vi inte förstår att inte hela kontoret märkt vad som hänt/händer

Jag ångrar att vi tog upp våra känslor i ljuset, jag tror att vi båda hade mått bättre av att få vara det där lilla extra på jobbet. Nu är allt komplicerat och det känns som vi måste ta ett beslut. Är vi beredda att offra det vi har hemma för att utforska vad vi kanske kan få tillsammans...? Kan man efter det här återgå till att vara vänner, när vi vet att det ligger så mycket mer under ytan?

Även om vi inte varit "otrogna" så känns det så. Jag är ju mentalt otrogen, för jag drömmer ju om att vara med en annan.

Så mitt råd... Tänk efter vad du verkligen vill innan du gör något. Svårt, jag vet.
Lycka till!
Kram

Det känns gätte jobbigt. Jag menar även om jag inte kommer att tala med honom om vad jag känner. Så tär detta på mitt humör.

Detta med att hela kontoret borde märka vad som är i görningen gäller även för mig. Känner dom inte att syret tar slut,(när han och jag befinner oss i samma rum) svimningskänslor kommer det susar i öronen och bara banala saker blir sagda....

Jag vill veta om mina känslor är bekräftede därefetr får man ta ett beslut om vad som ska hända i fortsättningen.

Anonym 10:21, har han ett förhållande med någon annan. har ni paratat så pass mycket att ni vet vad som är i görningen. Så här starka känslor för en annan människa har jag inte haft sedan jag träffade min man....

Detta vart kanaske långt och upprepningar förekomer säker.. men jag känner att jag måste få tala av mig.

Ja, vi pratar väldigt ofta och länge. Han är helt underbar att tala med. Allt från banala saker till viktiga saker som barnuppfostran och ekonomi...
Vi brukar tala om "den andra världen". Det är där inga OM bor, utan där vi två lever ihop. Jag ser honom som min absolut bästa vän. Jag är livrädd att förlora honom. Blir det vi och det inte funkar har jag ju inte bara chansat och förlorat, utan också mist min bäste vän.
Han har ett jobbigt särbo förhållande, som han länge försökt ta sig ur. Min situation är svårare, jag hade planerat att gifta mig nästa vår och jag har ett barn att ta hänsyn till.
Det är svårt det här. En gång älskade jag min sambo enormt mycket, kanske kan jag hitta tillbaka dit igen. Kanske inte. Hur vet man?

hej tjejer,jag dömmer ej er på något sätt.
Men vänd på det.
Tänk om era män har samma dilemma!
Inget kul va?

Prata med den det gäller, det inte sagda bidrar bara till att höja spänningen mellan er.
"Trollen spricker i solen"
Vet av egen erfarenhet att så är fallet. Träffade också en man genom mitt arbete där det började slå gnistor oss emellan. Vi pratade med varandra om vad vi kände, och då blev det inte lika "farligt spännande" längre.
Fortfarande är vi goda vänner och kan skoja om hur det var för några år sen.
Vi trivs fortfarande i varandras sällskap, men han har sin fru och familj och jag har mitt. Ingen av oss är beredd att sätta det på spel för lite spännings skull.
Tänker ibland att den goda vänskapen som finns mellan mig och min arbetskamrat förmodligen inte funnits om vi låtit känslorna dra in oss i ett förhållande. Vi skulle ha gjort både varandra och våra respektive så illa; en dyrköpt flirt med andra ord.

Till dig anonym som startade denna diskussion, jag vet precis hur du känner. Det finns en man på mitt jobb som får mig att bli alldeles varm. När vi ses på jobbet stannar allt annat upp, precis som du beskriver. Han lever i ett förhållande och jag i ett annat, men känslorna som finns mellan oss är ömsesidiga. För ett tag sen var det personalfest och då var vi inte direkt så smidiga. Vi kände båda två att vi inte kunde hålla tillbaka attraktionen längre, så det hela slutade med att vi hamnade i säng. Efter denna händelse tänker jag mer och mer på honom, min drömman på jobbet. Kan inte sluta tänka på honom. Vi vet att vi båda gjorde ett misstag som var otrogna mot våra respektive. Vi har pratat mycket om det efteråt.
Dagarna efter personalfesten fick vi en del kommenatarer från övriga kollegor om vad som hade hänt osv.....
Jag har inte direkt något råd till dig anonym som startade disskusionen, du ser ju hur det gick för mig.....
Hoppas att det ordnar upp sig för dig.

En ny anonym här...

Jag drömde om en man på jobbet men det gick aldrig så långt att vi pratade öppet om det eller hamnade i säng, men jag tror känslorna var besvarade. Jag kände att det till största del var fysisk attraktion och jag roade mig ett tag med att fantisera lite "oskyldigt" om honom. När jag kände att fantasierna blev lite för starka för att det skulle kännas bra så började jag provcera fram fantastier om ett liv tillsammans med honom. Hur skulle vardagen se ut? Hur skulle hans hetsiga humör, som kunde vara ganska sexigt, upplevas när vi bråkade om räkningarna istället? Hur skulle han behandla mig om jag skulle blivit "frun" och en ny arbetskamrat "den andra kvinnan"? Varför skulle han vara trogen mot mig när han inte var det mot sin förra fru?? Det fick mina känslor att svalna snabbt, även på det fysiska planet. Alla drömmän har sina dåliga sidor...

Till Lokan... Har du aldrig känt attraktion till någon annan än din respektive? Ibland är det inte så lätt att släppa tankarna, eller drömmarna som du kallar det. Är ju inte så lätt alltid att veta vilken karaktär känslorna har. Enbart attraktion, förälskelse????
Till anonym 17.36. Bra poäng det där om att om han har varit otrogen med mig, varför skulle han då vara trogen mot mig??? Ska försöka tänka i de banorna, då kanske känslorna svalnar.
Just nu kan jag inte sluta tänka på min kollega och inte han på mig heller. Och det är jobbigt för oss båda.
Efter att vi hade hamnat i säng på personalfesten så pratade vi länge och drömde oss bort i "vår värld", där vi kunde vara tillsammans.
Vet inte vad vi ska göra. Vi har ju båda partners i dagsläget.

Iblabd så vet man inte vad man ger sig in i...

Jag hadde en liten flirt med en kollega en gång för många år sedan. Vi var båda två redan stadgade med partner och barn på varsitt håll. För min del var det aldrig min tanke att det skulle "bli något" på riktigt, kollegan var bara något att fantisera, drömma om och längta till på jobbet. Men verkligheten var ju hos min man...
Det visade sig dock att kollegan tog det hela på ett större allvar än jag, så trots att inget fysiskt hänt eller att vi knappt hadde berört det med ord så sa han en dag att han älskade mig och skulle lämna sin fru! CHOCK!! När jag förklarade att det inte var vad JAG ville och att JAG älskade min man, blev han tokig och menade att jag lurat honom och förstört hans äktenskap! Han började skriva brev och ringa TILL MIN MAN och berätta om "OSS". Tack ock lov litar min man på mig och godtog min förklaring när jag berättade MIN version. Men det hadde kunnat sluta annorlunda, och jag aktar mig noga för att flörta med någon annan igen...