Nu är det nära! Sommarbröllop 2008 är snart i mål.

Ett av mina syskon, vill ej lämna ut någon av dem, har varit riktigt dålig och självmordsbenägen pga detta. Sjukskriven länge och riktigt omfattande terapi för att ens kunna leva normalt. Skitjobbigt... så illa är det inte alls för mig!

Jag lever helt normalt men såna saker som tex vår bröllopsresa har ju oroat mig hur länge som helst som ni vet. Tänker jag på att vi ska flyga så får jag ångest och mår jättedåligt...

Jag får för mig att just det planet ska störta och sen får jag för mig att JUST för att jag tänkte så så KOMMER det verkligen att störta och allt blir så påträngande och så har man vissa ritualer lixom, som "lindrar" tar bort ångesten.

Jag har tex en ritual varje kväll som tar ett bra tag, typ känna på alla vreden på spisen, klicka knappen på kaffekokaren, känna på yttersidan av ytterdörren så att nyckeln ej sitter i. Dessa saker upprepar jag ett visst antal ggr, olika antal för de olika sakerna. Tar ett tag och kan ibland göra mig galen när jag tex är så trött att jag knappt orkar gå och lägga mig, och så kan jag ändå itne skita i det för då kommer något hemskt att hända lixom.

jag är ju FULLT medveten om att det inte händer något för att jag inte känner på spisknapparna eller klickar på och av kaffebryggaren men det är helt omöjligt för mig att inte göra det för då får jag sån ångest att då vågar jag inte sova.

sjukt, ja visst... men ack så vanligt!

men nu ärju mina saker inom rimlighet och mina tvångstankar/handlingar upptar inte en timme om dagen, vilket är minimum för att man ska ha diagnosen OCD. Så jag är inte speciellt orolig. Dessutom är jag så medveten, vilket inte alltid är fallet.

ingen aning om vad mina väger... var ska man hitta en brevvåg

Japp Englali, inte ovanlgit alls... olika lindrigt eller allvarligt hos olika människor bara...

Jag minns att jag var sån redan som barn... Hade en hel del sånt där för mig... Min mamma fattar inte alls varför. Varken hon eller pappa är såna och vi har lixom haft en helt normal barndom!

Går lixom inte att härleda det hela till något!

Mmm därför det är så smart med cellofankuvert De väger i princip INGENTING...

Tror inte att mina inbjudningskort kommer överstiga 20 g faktiskt. Hoppas inte det iallafall! Ett vanligt brev (ett a-fyra papper med kuvert) väger ju ungefär 20 g.

jag har ju både kuvert och inbjudan i kartongmatrial

Japp, se, bara på ett par sekunder så är vi tre stycken här som har OCD-liknande symptom! Man får vara på sin vakt bara så man ej lägger till fler saker så att det upptar för stor del av ens vardag coh tar över... (det är lätt hänt när man mår dåligt).

För när det börjar hindra en från att leva sitt liv så är det inte en rolig sjukdom Har ju sett det på nära håll coh det är HEMSKT.

Hedebris

Mmmm det kan vara på gränsen... Ta med dig ett av dina kuvert med kort i och väg i närmsta butik. I kassan alltså... säg att du vill köpa ett frimärke till ditt kuvert och fråga vad det väger eller nåt så väger ju kassörskan det till dig. Du behöver nog inte ens köpa ett frimärke. Är bara jag som är så rädd att vara till besvär som hade gjort så *asg*

Anja: Min bror går ju hos psykolog regelbundet. För lite blandade saker, men hans tvångstankar är en av dem.
Så... i know!

Därför är det extra jobbigt också när Andreas inte sover hemma. Då låser han, släcker och kollar allt sådant, och då kan jag fly från kontrollen. Vet jag att han gör det och bara går raka vägen och lägger mig så kan jag slappna av. Litar så till tusen på honom.
Men ikväll, vet jag kommer känna på låset, kolla i titthålet i dörren si o så många gånger. Kolla spisen... ja allt. Suck, önskar bara jag kunde bestämma mig för att kolla dörren och sen bara lägga mig, men inte.
Och precis som dig Anja så är jag så sjukt medveten om vad jag håller på med och att det är fel, men jag kan INTE låta bli!!

Mmmm läste faktiskt nu inne på en neuro-sida att man ÄR medveten när man har ocd och ocd-liknande beteende. Skrev ju innan att inte alla är medvetna, men det var tydligen fel...

Man ÄR medveten och ofta döljer man ju sina symptom för andra just därför, för att man skäms osv...