Ok....här kommer min lååååånga beskrivning av dagen. För den som vill ha en ännu längre har jag skrivit en del 1 i min blogg på Gamman, blogg.gamman.se/akvavit/index.asp
Jag vet inte om jag beskriva dagen i kort version. Den är ju fylld av så mycket känslor och ögonblick och små detaljer som gör hela dagen, men jag får väl försöka...
När vi vaknade på morgonen var vi kanske inte direkt utvilade, vi hade haft svårt att somna kvällen innan som blev mer stressig än vad vi hade hoppats. Däremot var vi verkligen vakna! Väckte tärnan, och efter grötfrukost så skjutsade m2b oss till frissan dit vi anlände runt 9.
Jag kände mig rätt så lugn, hela grejen kändes fortfarande mest som en provuppsättning igen. Vi satt och småpratade och skrattade, jag skickade iväg tärnan att köpa lunchmackor så att vi skulle kunna äta dem när vi blev hungriga. Hon gjorde sig i ordning under tiden som jag blev klar med frisyren. Den blev jättefin, med slöjan baktill och lilla kronan till det. Under tiden hade fotografen dykt upp också och man vande sig ganska fort vid att ha henne där, även om man hejdade sig lite när det klickade till just som man försökte trycka in en hel baguette i munnen.
Poppade en liten flaska bubbel som jag smuttade lite lugnt på, men när det var dags att gå över till sminket hade jag börjat bli lite smånervös. Eller spänd snarare. För att träffa m2b...jag lyckades trissa upp mig själv till slut. Men sminket blev jättebra, och med fotografen, tärnan och frissan runt omkring, förutom sminkösen blev det ganska skoj, och hon hade fixat alko-fri cider och chokladhjärtan och rosor.
Tillbaka till frissan för påklädningen, och nu började jag bli ordentligt trissad! På med klänning, strumpor, stövlar och vad mer det nu var, ganska fort gick det, och sen var ju inte blivande klar med påpudringen fick jag veta. Så det vara bara att vänta....jag lyckades spänna mig så mycket att tårarna började trilla bara vid tanken att få se honom. Och sen, när det väl var dags.... de andra tog ut honom på gatan och vände ryggen till frissan, sen fick jag gå ut. Trode han skulle vända sig när jag var ute, men jag gick ända fram och vände honom, och när vi fick se varandra...vi bara tappade resten av världen kändes det som. Bara slukade varandra. Tårarna trillade på båda tror jag, på mig definitivt.
Sen samlade vi ihop oss och fotograferades, först på Stora Torget, sen uppe vid gruvan, ska bli så spännande att se bilderna. Det var jättekul, tror de kommer bli avslappnade och fina, fast det blåste lite kallt så var det en solig klar dag, trots bristen på snö så blir det nog bra!
Vidare till kyrkan där vi alla sprang på toa, och hann dessutom sy fast en detalj som lossnat innan vi fick småspringa upp till kyrkan medan klockorna ringde. Prästen lugnade oss så vi väntade utanför en stund till så vi fick samla ihop oss innan portarna öppnades och vi gick in hand i hand.
Vilken otrolig känsla! Att få gå där längs gången och möta blickarna hos alla våra nära och kära som var där, jag kände mig så otroligt lycklig, och att få dela den stunden med min blivande... visst upplever man säkert andra känslor när ens blivande står och väntar på en, men jag skulle aldrig i hela livet byta ut den vandringen uppför altargången med min man mot något annat!!
Väl uppe vid altaret gick alltihopa väldigt snabbt, ändå var det en lång ceremoni, men vi (åtminstone jag) var väldigt närvarande under hela ceremonin, och jag lyckades hålla tårarna borta mestadels, även om det darrade betänkligt i mungipan vid flera tillfällen. Det var en helt underbar känsla, att högtidligt lova att älska varandra inför alla...
Ja, sen då? Ut på trappen där alla kastade vita solrosfrön och kramkalas innan vi for därifrån. Passade på att åka ner på isen och ta lite mer vintriga bilder, sen till festlokalen där alla väntade. Vid det laget var vi lite frusna, så vår varma fördrink satt riktigt bra!
Middagen blev fantastisk, vi fick så mycket komplimanger för köttet, talen var fantastiska, tårtan var helt perfekt - så vacker, valsen satt där den skulle och DJ'en gjorde ett toppenjobb med blandningen på låtarna. Festlokalen är ju så vacker, även om bordsdekorationerna såg lite taniga ut så bestämde vi oss för att inte registrera det, allt var verkligen perfekt!
Vi hade superkul med alla, mycket dans blev det, mycket mingel, så när musiken stängdes av kl 1 efter vickningen så kändes det lagom att dra sig därifrån. Gästerna behövde inte stressa, kl 2 skulle det vara tomt i huset, men vi hoppade in i en taxi och drog till hotellet.
Väl där hade vi fått ett jättefint rum, så vi sjönk ner i fåtöljerna och poppade en liten champagneflaska, satt där och pratade igenom dagen. Ville inte att den skulle ta slut, men till slut plockade vi ur alla hårnålar och löshåret och hoppade ner i bubbelbadkaret innan vi till slut kröp i säng....
En helt underbar dag på alla sätt och vis.
Dagen efter hade vi fika hemma medan vi öppnade presenterna, drygt hälften av gästerna dök upp så det var jätteroligt! Jättefina presenter, både från de som följt önskelistan och de som inte gjort det.
Efter att alla gäster åkt packade vi ihop och satte oss i bilen och körde til Sälen där vi haft världens bästa bröllopsmysvecka med massor med god mat och vin och bubbel, skoteråkning, skidåkning och bastu! Min man fick sin morgongåva n är vi kom dit och hade hunnit slappna av riktigt, en Secret Box. Han tittade på första bilden och blev alldeles tårögd och sa att - men du gillar ju inte att bli fotad....
Sen fick jag en massage med hand- och ansiktsbehandling innan vi åkte hem...
