envis tvist

För mig är det ingen stor grej att vi behåller våra respektive namn, vi har båda två ganska ovanliga efternamn (särskilt han) och förknippar min identitet mycket med mitt namn. Dessutom har jag väldigt svårt för traditionen att kvinnan tar mannens namn "bara för att". För mig representerar det en tid i historien när kvinnan stod under manligt förmyndarskap och där äktenskapet inte alltid var en helt frivillig historia. Att din mans släkt hänvisar till traditionen tycker jag inte att du ska bry dig om - men som du märkt i tråden så resonerar vi alla olika och det viktiga är väl att ni kommer fram till ett gemensamt beslut som ni båda känner att ni kan stå för.
Våra framtida barn kommer att få bådas namn, även om det kanske blir lite långt. Det är precis lika viktigt för mig att mitt efternamn lever vidare som att mannens gör det.