Att dumpa vänner :-(

Jag har precis "dumpat" en av mina äldsta och bästa vänner som också skulle varit värdinna på mitt bröllop. Hon ringde upp mig förra veckan och det var så synd om henne för hon hade såååån ångest över att ha tackat ja till att vara värdinna på mitt bröllop för det var en fest på en camping som är en gång om året som hon hellre vill åka till! Det låter kanske löjligt men precis så löjligt var det också...hur kan man som vuxen människa och vän föredra en fyllefest på en campingplats istället för sin väns bröllop!

Jag antar att vi för längesedan valde olika riktningar i livet, fest och fylla är inte så intressant för mig nu när jag är 30 som när jag var 20, dessutom har många andra vänner påpekat hur självupptagen hon är men jag har väl inte velat se det. Nu när det är gjort (jag var kanske en fegis och skrev ett mail men det funkade bäst för mig för jag fick sagt allt jag ville säga) så mår jag mycket mycket bättre! Jag behöver inte ha någon i mitt liv som bara tar energi. Jag fick ett jättefånigt svar tillbaka där hon tyckte det var mitt eget fel för jag hade minsann inte kommit på tårta när hon fyllde år en gång och att hon tyckte jag prioriterade andra vänner framför henne vilket inte alls är sant. Tråkigt, trist och ledsamt men det är bättre att vårda dom riktiga vännerna än slösa tid på dom "falska" så jag ångrar mig inte nu och är 100 % säker på att jag inte kommer göra det heller.

Lycka till!

Blondie:

Det låter som du gjorde helt rätt. Såna vänner kan man inte ha. Det som är bra är att man kan fylla den platsen med en trevlig person ist som är positiv hehe, rent krasst alltså.

Jag kommer nog göra som du: maila personen i fråga. Jag bor utomlands så det blir enklast också. Hade tänkt ringa men då drar jag på mig skyhög telefonnota också... inte ens värt det.

Som du sa är det viktigare att vårda riktiga vänner än att slösa tid, energi och pengar på folk som inte bryr sig eller är avundssjuka.

det verkar som bröllop drar fram det bästa och sämsta ur människor och det är ju tråkigt att en så rolig sak som ett bröllop lockar fram det dåliga men va så vara då...det dåliga har ju säkert funnits där hela tiden men just bröllop verkar få det att verkligen komma till ytan!....du kommer säkert känna en stor lättnad när det är gjort, precis som jag :)

Håller med er...fy vilken vånda jag haft över vilka jag VILL bjuda och vilka jag "borde2 bjuda. Skulle faktiskt kunna ta bort de flesta vänner utan att jg skulle sakna dem. Bara 2 som eg betyder nåt. Och familjen är ju viktig med.
Jag skulle också vilja ta mod till mig att göra slut med ett par vänner....bra tråd. Ska fundera på hur jag lämpligtvis går till väga

egensinnig:

jag har nu lite erfarenhet av att skaka av sig vänner... jag skulle nog rekommendera att låta det rinna ut i sanden. Det man inte har sagt det har man trots allt inte sagt (om du förstår vad jag menar)

I mitt fall är jag tvungen att ta ställning till en manlig vän nu med bröllopsinbjudan eftersom jag muntligen redan bjudit honom. Nu måste jag alltså ta tillbaka den inbjudan (tur att jag inte hann skicka ut skriftliga inbjudningar iaf). Annars hade jag kanske låtit det rinna ut i sanden ist.

Om du vill bli av med dåliga kompisar kanske det är perfekt nu att strunta i att bjuda dem. Och sen inte höra av dig mer. Och om frågan kommer på tal vid nåt tillfälle kan du säga att "vi gled ifrån varandra". Så är det nog med det.

Fröken Figo - bra tips. Har samm problem med 2 muntlgia inbjudningar som jag ångrar och vill dra tillbaka. Kanske står mitt kast med dem och låter det rinna ut i sanden. Har itne ont av att de kommer men känner att de inte är "riktiga" vänner.

jag hade en kusin som alltid tryckte ner andra hela tiden.O "gick " även på allas barn o var ironisk o otrevlig...
Så jag sa ifrån:"jag vill inte umgås med dig för jag kan inte helt acceptera det du gör mot oss o barnen o så vidare..."
Vi pratade ett bra tag om allt ,men efter det så pratade vi inte m varann på flera år. Tills nu för ett par år sen,då kom det smygande att vi träffades på barnens träningar osv så då sa vi ju hej! o nu kan vi prata o så-men vi umgås inte som "vänner" direkt........men kan prata i alla fall,o hon är bättre nu..

Avil,

det var bra gjort av dig... jag har också en kusin som trycker ner andra. Framförallt sin egen lillasyster och jag AVSKYR det men varje gång står man där mållös och svarar ingenting... vi träffas mest på kalas och det är dumt men jag tänker "jag ska inte lägga mig i, då blir det dålig stämning". Men i stället är det dålig stämning i flera år...

den kusinen jag refererar till vill jag inte bjuda men jag gör det ändå... för jag vill bjuda lillsyrran och min faster. så det känns inte rätt att plocka hit och dit och välja bort andra inom samma familj. hm...

svårt det där med släkt. jag skulle vilja bjuda hela min släkt men välja bort 3 stycken (av totalt 20 stycken). men det går inte... de 3 jag ogillar får halka med.

när det kommer till vänner tänker jag vara mer selektiv. visst har vi "kompisgäng" som känns dumt att sära på. Men vänner som beter sig sjukt är inte välkomna.

Jag har dumpat några vänner de senaste åren, vissa med flit och vissa som jag har insett först efteråt att det var just det jag höll på med, kapade banden liksom... Det är jättejobbigt. Jag är ganska feg också, enda gången jag gjort det med en riktig konfrontation var med en kompis som stötte på min m2b. Och då var jag så arg att jag inte kunde vara feg.

Men jag tror det är en del av att... ja, kanske inte att bli vuxen men att utvecklas i sin vuxenhet. När man är yngre så väljer man inte sina vänner på samma sätt, men när man blir äldre och ens sociala nätverk växer så inser man ibland att det faktiskt inte längre finns plats för de där "vännerna" som tar mer än de ger...

TS- Känner med dig..ingen kul sak att behöva göra

Hoppas att du kan säga vad du behöver och sedan gå vidare. Att ha människor i sitt liv som ständigt drar energi från en är jobbigt.

Lycka till!