Relationer

Är hemskt ledsen men jag förstår inte heller ditt dilemma...kan du lite mera specifikt försöka berätta VAD det är du tycker är så fruktansvärt?

Tror du vänjer dig. Hade liknande problem när en nära vän blev tillsammans med en nära vän till min m2b. Egentligen inget problem men det kändes lite obekvämt i början. Men man vänjer sig och nu är det helt ok! Det enda som känns lite oroande är om det skulle ta slut mellan de båda, vad händer då? Men, den dagen, den sorgen.. Gläds med din syster istället! Om hon hittat en partner som hon trivs med är det väl toppen? Lycka till.

Jag skulle tycka att det var skitkul , men jag är väldigt nära mina systrar och vi umgås jättemycket redan nu så ju mer desto bättre!!!

Jag är ledsen men jag tycker inte att det är konstigt....Om ni tycker det känns som om dom är släkt med varandra så betyder väl det att även ni är det

Men så har vi en väldigt nära relation mellan våra släkter så även om våra syskon inte har någon relation till varandra så umgås vi väldigt mycket Så om syrran är med på en fika hos min svåger så är det inget konstigt med det.

Tycker faktiskt ni reagerar lite kraftigt Jag tror faktiskt inte det är såååå ovanligt.....

jag kan förstå din tanke samtidigt som jag instämmer med att man inte kan rå över vem man blir kär i.
jag har tre fastrar som är gifta med trebröder. ingenting är kontigt me det.

Kom på att jag känner två par där det är två systrar somn är gifta med två bröder.
Det är skitkul och kusinerna blir väldigt nära varandra för de blir ju dubbelkusiner....

Oj, vad svårt. Jag vet faktiskt inte vad jag skulle känna och tycka. På ett sätt skulle jag nog reagera som dig tror jag. Skulle känns mkt märkligt och konstigt. Jag tror dock att min syster hade pratat med mig först för att se hur jag kände det.
Era föräldrar har ju rätt i att man inte kan bestämma vem man blir kär i men man blir ju oftast inte kär direkt utan man bli ju oftast det efter ett tag när man umgåtts mkt.
Konstigt att ha samma svärföräldrar, barnen blir dubbelkusiner...

Jag skulle nog känna lite att hon "inkräktade " på mitt område om du förstår vad jag menar..? Vare sig man är bästis med sin syter el inte så kanske man inte vill ha med henne överallt...

Tyvärr är det väl så att man inte kan göra så mkt åt det. Om de nu känner att det är värt att satsa på så får man nog försöka göra det bästa av situationen. Prata med de och fråga hur de känner inför det här. de kanske oxå tycker det känns konstigt och så kan ni prata om det och förhoppningsvis tycka att det är lite komsikt i slutändan och ha hur roligt som helst tillsammans alla fyra.

Så svårt när man inte själv varit med om samma sak men jag hoppas att det löser sig för er och att ni inte blir ovänner pga detta!
Hoppas att jag inte förbryllat dig ännu mer med mitt svar...

lycka till!

Jag har två fastrar som är gifta med två bröder och jag tycker att det är helt okey. Jag hade blivit jätteglad faktiskt men du får gärna förklara lite mer hur ni tänker?? Tänker ni på hur det blir ifall det inte funkar mellan dem, eller att det blir för invecklat i familjerna??

Det som stör mig mest är att de (precis som Igia skriver) "inkräktar" på vårat område, om man kan säga så utan att vara ego. Jag önskar verkligen dem all lycka, men jag vet inte om jag kan ta del av den på det sättet som jag skulle ha gjort om de hade blivit kära i "icke-släktingar". Jag och min syster har aldrig haft en jättebra relation. Det är först nu på senare år som vi kan umgås med varandra på ett mer kompis-stadie. Att ha henne delaktig i min biologiska familj och "valda" familj skulle kännas helt enkelt för mycket.